Intresset för Deidre Palacios kamp för jämställdheten och möjligheten att se ut som man vill var stort.
Intresset för Deidre Palacios kamp för jämställdheten och möjligheten att se ut som man vill var stort.

Hon står upp för håriga armhålor

Hår under armarna på kvinnor upprör. Det har Deidre Palacios fått erfara efter att ha organiserat en nätaktion mot kroppsidealet.I går tog hon emot Ljungskile folkhögskolas Antigonepris för att hon står fast för sina åsikter om allas lika rättigheter trots starka motreaktioner.

ANNONS
|

– Jag är jätteglad och stolt över priset. Det handlar om jämställdhet. Att kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar utan att bli påhoppade, säger Deidre Palacios.

Hon har rest från hemstaden Stockholm för att ta emot priset. Men resan mot en värld av tolerans för olikheter har bara börjat.

Melodifestivalen

Det var under en av Melodifestivalens deltävlingar som ett foto uppmärksammades i media. En kvinna i publiken fanns på bild med armhålan blottad. Många läsare hade skrivit nedsättande kommentarer om hennes kroppsbehåring och när Deidre Palacios såg detta blev hon mycket upprörd.

Mobbad

– Jag reagerar starkt mot mobbing. Jag blev själv mobbad som barn och tycker att det är en viktig fråga.

ANNONS

Deidre startade gruppen Ta håret tillbaka på det sociala forumet Facebook och publicerade en bild på sin egna håriga armhåla. Andra slöt snabbt upp och flera hundra bilder på håriga armhålor publicerades på sidan. Mer än 15 000 personer har gått med i gruppen.

– Reaktionerna har till största del varit positiva. Hundratals personer har hört av sig på olika sätt och är jätteglada för att vi uppmärksammar det. Men några har varit hatiska.

Sedan gruppen startades har hon fått flera aggressiva kommentarer och dödshot av ett antal män. Ett av dem har hon polisanmält.

Att lite kroppsbehåring kan skapa upprörda känslor är Deidre förvånad över och tycker det är synd det inte finns tillräcklig tolerans i samhället för olika utseende och beteende. Men de normerna kan förändras, tror hon.

Negativ norm

– Det är viktigt det vi gör nu. Att vi belyser hur en negativ norm ser ut. Sedan måste vi arbeta vidare och det kräver arbete från olika håll - genom feministiska organisationer och antimobbingorganisationer.

Som informatör på föreningarna för sexuellt likaberättigande RFSU och RFSL möter hon regelbundet ungdomar och håller föreläsningar på skolor.

ANNONS

– Ungdomarna är mer öppna än vuxna för att prata om jämställdhetsfrågan och allas rätt att vara som de är.

Föreläser

Kroppsbehåringsdebatten och nätaktionen har gjort att hon har bjudits in till fler föreläsningar, seminarier och debatter.

Bilderna som gruppmedlemmarna har publicerat på internet håller hon på att samla ihop till en bilderbok. Deidre Palacios kamp för människors rätt att vara sig själva kommer fortsätta.

– Man måste vara modig och stå upp för vad som är rätt.

Ålder: 30 år

Bor: Stockholm

Familj: Partner

Yrke: Informatör på RFSL och RFSU samt studerar socialantropologi vid Stockholms universitet

Aktuell: Pristagare av Antigonepriset som delas ut av Ljungskile folkhögskola. Priset får hon för sitt civilkurage när hon startade aktionsgruppen Ta håret tillbaka på forumet Facebook som en reaktion på nätmobbingen av en kvinna som visade håret under armarna.

Priset delas ut av Ljungskile folkhögskola till personer som visar stort civilkurage, har modet att handla mot gruppens oskrivna lagar och maktens skrivna lagar och tar konsekvenserna av sitt handlande.

Det är femte året som priset delas ut. Pristagaren får en mindre summa pengar och ett konstverk som en elev på skolan har skapat. I år fick pristagaren en kortärmad med texten ”Good hair day” tryckt på framsidan och några streck i armhålorna som ska föreställa hår.

Tidigare pristagare är:

2011: 17-åriga Natalie Sörman som försvarade chauffören på nattbussen mellan Husqvarna och Jönköping som blev trakasserad av nynazister.

2010: Den israeliska kvinnan Omer Goldman som vägrade göra värnplikt i landet och därigenom trotsat skrivna lagar och förväntningar på unga människor i Israel.

2009: Anders Dejke, pensionerad folkhögskolelärare från Ljungskile, som vid flera tillfällen har varit ekumenisk följeslagare på Västbanken för att skydda utsatta människor.

2008: Eritreanska männen Mehari Yohannes och Semere Kesete, fångvaktare respektive politisk fånge i landet som trotsade regimen och tillsammans flydde från fängelset.

ANNONS