Kriminella ska inte komma undan med att tiga

– Vi kan inte fortsätta med rättegångar där "ingen kommentar" är det mest förekommande ordet. Då kommer vi inte lösa några brott, säger L-ledaren Nyamko Sabuni.

Omedelbarhetsprincipen innebär att rättens dom ska grundas på vad som framförts under rättegången. Det gör det svårare för åklagaren att använda inspelade förhör med vittnen och misstänkta från ett tidigt skede i brottsutredningen.

Enligt åklagare så leder principen till att misstänkta tiger sig igenom alla polisförhör, för att i rättegången anpassa sitt försvar till de bevis som framkommit. På grund av omedelbarhetsprincipen blir det svårt för åklagaren att ifrågasätta den åtalades trovärdighet, eftersom man inte får spela upp förhör i rätten som visar hur den åtalade vägrar svara på frågor.

Flera partier

Flera andra partier, som Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna, vill ändra i de reglerna.

En utredning föreslog redan 2017 sådana ändringar. Regeringen bereder frågan och inrikesminister Damberg har uppgett att det finns starka skäl för att modernisera regelverket.

– Vi kan nog få se en sådan proposition under hösten eller våren. Det är svårt att vara emot när intresset är så stort och när polis och åklagare varit tydliga med att det finns ett stort behov, säger L:s rättspolitiske talesperson Johan Pehrson.

Att reformera omedelbarhetsprincipen är en av 34 punkter i ett program mot kriminella gäng som L presenterade på onsdagen.

Eget program

De flesta av förslagen har partiet drivit sedan tidigare och mycket är i linje med regeringens eget 34 punktsprogram mot gängkriminaliteten.

Pehrson pekar ut par exempel på områden där L tar nya steg. En är att polisens hemliga teleavlyssning och rumsavlyssning ska kopplas till en person och inte till ett visst telefonnummer eller adress. Det betyder att den misstänkte kan avlyssnas oavsett vilken telefon eller i vilket rum han eller hon befinner sig i.

L vill också att ohörsamhet mot polis ska straffas hårdare i syfte att stärka respekten för polisens uppmaningar när den hanterar aggressiva folksamlingar.

L vill också ta fram nya lagar för att hindra "kriminell maktutövning" i utsatta området. Till exempel så upprättade gängmedlemmar vägspärrar i stadsdelar i Göteborg tidigare i höst.

"Ej det mest repressiva"

Enligt L-ledaren Nyamko Sabuni är dock inte L:s 34 punkter "det mest repressiva" man hört den senaste tiden.

– Det viktiga är dubbelgreppet. Förebyggande arbete, bättre verktyg och högre straff. Vi kan inte göra bara en sak, säger Sabuni.

L föreslår till exempel inte visitationszoner, dubbla straff för brott inom ramen för gänguppgörelser eller kriminalisering av deltagande i brottsorganisation. Det är åtgärder som genomförts i Danmark och som fått mycket uppmärksamhet.

Sabuni betonar vikten av att stoppa nyrekrytering av unga till gängen, bland annat genom en mer aktiv socialtjänst och genom att se till att unga inte släpps ut på gatan igen strax efter att de gripits för ett brott.