En aggressiv propaganda för alternativa uppfattningar mellan kristroende och krisförnekare föder hat och motsättningar.
Tillit till politiska lösningar och myndigheters rekommendationer falnar. Oro och rädsla förblindar. Det trygga "lagomsamhället" där ansvar för det allmänna fanns rämnar.
En nykomling ses inte längre som gäst utan blir främling och hot. Det är i sig början till en kris när företeelser som vi sen länge trott var borta nu poppar upp i nya former av klasskamp, kolonialpolitik och slavarbete. ”Vad kan lilla jag göra?”, frågade rösten i radio. Förutom sortera sopor och inte använda plastpåsar? Finns det listor på vad jag kan bidra med? Greta kan inte ensam rädda världen.”
Så länge det finns liv finns det hopp! Vi har alla en morgondag – den första dagen av vårt återstående liv, oavsett om det blir kort eller långt. Leva tillsammans här och nu.
Just nu när hat, krig och motsättningar tycks öka i omvärlden kan det kanske vara en hjälp att stanna upp, tänka efter och se klart sig själv, sina relationer. För att lyssna uppmärksamt till andras tankar. Möta en främling som vän – inte som fiende. Låta bli att ryckas med av ordflöden i sociala medier där dialog i samtalston är sällsynt.
Vi har ju faktiskt de allra flesta väldigt mycket fint att leva för. Och särskilt vi i Bohuslän i vårt säregna nationallandskap, som Evert Taube beskriver.
"Som blågrå dyning Bohusbergen rullar i ödsligt majestät mot havets rand, men mellan dessa kala urtidskullar är bördig jord och gammalt bondeland. Dit tränger Skagerack med blåa kilar och strida strömmar klara som kristall och lummig lövlund står med björk och pilar och ask och ek vid ladugård och stall."
Det här citatet förmedlas av textförfattarna till beskrivningen av Bohuslän med hänvisningar till Miljöbalken (kap.1 § 1), som ska tillämpas så att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas.
Jag förvånas över att man valt denna så klart olämpliga plats och redan satt i gång en planering som måste få ta tid och bli noga diskuterad
Som nationallandskap har Bohuslän särskild betydelse för hela riket med sina storslagna scenerier och tystnad. Vi måste värna om att fortfarande kunna uppleva den kulturpräglade orördheten, hos det oexploaterade landskapet i tätortsranden där det mosaikartade landskapet har stor variation av biotoper.
Det är därför inte underligt om många blir bestörta över att en megaindustri planeras här och just i tätortsranden vid Kungshamn.
LÄS MER:Tar fram ny information om laxsatsning i Sotenäs
Näringslivsutvecklare gör nog sitt bästa för att få hit fler jobb och skatteunderlag och det behövs så klart industri för att kunna producera mat för framtiden.
Men jag förvånas över att man valt denna så klart olämpliga plats och redan satt i gång en planering som måste få ta tid och bli noga diskuterad. Olika scenarier för den framtida utvecklingen måste studeras för att undvika en förhastad, oåterkallelig naturförstöring som minskar attraktiviteten för trakten att flytta till.
Tid, kraft och pengar kan ju användas att ta vara på resurser som finns här och underlätta för unga, ofta med lust att bo här. Få i gång projekt anpassade till det småbrutna landskapet, som har besökare från hela riket. Byggemenskaper och tillsammansodlingar, matförädling, hantverk med mera. Förenklade byggregler, möjlighet till arrende och lån kunde göra det lättare. Många vill satsa på odling och hälsa och utbildar sig.
Gamla hus och gårdar kan rustas upp och det behövs fler händer som kan bidra till ett sundare jord- och skogsbruk med djurhållning. Med unga följer lust och initiativ.
"Dela" och "tillsammans" är orden som bygger människan, djuren och naturen till Bohusläns förnämsta resurs.
Kerstin Holmer
landskapsarkitekt
LÄS MER:Laxodlingen väcker heta känslor – läs insändarna här