Kyrkoherden vill inte göra avsteg

Kyrkoherden Hans Wolfbrandt är rädd för att göra avsteg från riktlinjerna. "Gör vi undantag för en så öppnar vi ju upp för alla andra också."

ANNONS
|

Lysekils kyrkoherde Hans Wolfbrandt vill inte kommentera enskilda fall på grund av tystnadsplikt, men tycker att det är olyckligt om människor blir ledsna och besvikna på honom. Han följer bara de riktlinjer som finns, och då ska begravningsgudstjänsten ha en kista och en kropp. - Vi kan inte genomföra en begravningsgudstjänst om det inte finns någon kista, säger Hans Wolfbrandt. LÄS MER: Kyrkoherden vägrar begrava mamman

Pressekreteraren på Göteborgs stift, Torgny Lindén, bekräftar riktlinjerna. Samtidigt finns det en möjlighet för kyrkoherden att göra undantag för att tillmötesgå de anhöriga. - Begravningsgudstjänsten är ju i första hand inte till för den döde, utan för de levande och för att de ska kunna gå vidare i sin sorgeprocess. Men det är upp till kyrkoherden att besluta om gudstjänsten, säger Torgny Lindén.

ANNONS

Kyrkoherden Hans Wolfbrandt känner till att det finns andra seder och traditioner i andra delar av landet, att olika pastorat kan göra olika bedömningar och att det finns möjlighet till undantag. - Vi gör avsteg när det finns skäl för det. I dag är det väldigt vanligt att föra dialoger, och i vissa fall är det enkelt att "ge med sig" och ibland kan vi absolut inte göra undantag, säger han. Till exempel kan kyrkoherden inte tänka sig gudstjänster på lördagar, även om den dagen ur ett reseperspektiv passar bättre för de anhöriga. - Gör vi undantag för en så öppnar vi ju upp för alla andra också. Vi gör inte heller några friluftsbegravningar, våra gudstjänster hålls i kapell och kyrkor, säger Hans Wolfbrandt. Han menar också att de lokala begravningsbyråerna vet vad som är möjligt att genomföra, och att det är bra om de anhöriga tar kontakt med församlingen samtidigt som de har kontakt med begravningsbyrån. Vid en närmare granskning av biskopens tilläggsbrev från 2008 visar det sig att reglerna kanske inte är så strikta som Hans Wolfbrandt tolkar dem. Där tar biskopen upp olika skäl för att kremera kroppen innan begravningsgudstjänsten: "Den avlidna kan behöva transporteras långa sträckor till kyrkan där begravningsgudstjänsten ska äga rum och ekonomiska skäl kan avgöra att anhöriga vill låta kremera stoftet." I slutet av Bohusläningens intervju med Hans Wolfbrandt tycks han öppna för att det kanske finns en lösning, men vill inte ge något besked förrän om flera månader: - Dörren är inte stängd, men frågan ligger långt fram i vår.

ANNONS

LÄS MER: Allt fler vill sprida askan i havet

Fakta/Biskopens tillägg I ett komplement till biskopsbrevet 2006 om begravningen, meddelade biskopen i Göteborgs stift Carl Axel Aurelius bland annat följande: "Svenska kyrkans normala ordning är att begravningsgudstjänsten sker med stoftet i kista." "Väntetiderna mellan dödsfall och begravningsgudstjänst har blivit så långa att det kan upplevas som oetiskt att låta stoftet vänta så länge i bårhus" "Det finns både pastorala och teologiska skäl att genomföra gudstjänst med kremerat stoft. Dock är det viktigt att tillsammans med den sörjande familjen reflektera över vad det innebär att begravningsgudstjänsten sker med urna i stället för kista. Det kan vara en emotionell belastning som man behöver vara inställd på."

ANNONS