Så lyckades Lamia och Fayez få jobb

Fayez Alsaleh är högutbildad, Lamia ElBakkour har bara gått i grundskolan, men båda har fått jobb inom fiskeribranschen i Bohuslän. För dem var framgångsreceptet egen drivkraft, hjälp från andra – och lite tur.

ANNONS
|

– Det är Luke, kanske. Fayez Alsaleh står tittar ner i ett tråg av grå plast, där vattnet rinner över kanten på två akvarier. De är hem åt varsitt litet kräftdjur, men just nu befinner sig ett av dem utanför akvariet. Djuret som simmar runt i det grunda vattnet är dock inte Luke – det är Yoda. Att Yoda, som bara är några centimeter lång, en dag ska växa upp till att bli en flera kilo tung hummer, är svårt att föreställa sig. Lika svårt är det att föreställa sig att Fayez, som med van hand fångar in rymlingen med en hov och för honom tillbaka till akvariet, för knappt tre år sedan satt fast i en gummibåt utan motor, i havet mellan Grekland och Turkiet. Fayez är nämligen en av alla flyktingar som kommit till Sverige de senaste åren, och som nu anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället. För Fayez har den resan gått bra, men för många andra nyanlända är svårigheterna betydligt större.

ANNONS

"Väldigt många har kommit under de sista två åren"

Thomas Winman är universitetslektor vid Högskolan väst, och forskar bland annat på ämnet integration. Han delar bilden av att den stora vågen av flyktingar som kommit till Sverige, framförallt under 2015, innebär en stor utmaning för samhället. – Det har ju kommit så många personer den senaste tiden, att det har varit svårt att hitta drägliga bostäder, utbildningsinsatser och arbetstillfällen till alla. Väldigt många har kommit under de sista två åren. En fråga som delar det politiska landskapet är om flyktingarna ska ses som en tillgång, en belastning eller något däremellan. Efter att frågan länge varit tabu att diskutera tycks de flesta nu vara överens om att flyktingmottagandet faktiskt kostar pengar, på både kort och lång sikt. Frågan är bara hur stor den kostnaden är, och hur man gör avvägningen mellan egna uppoffringar och den moraliska skyldigheten att hjälpa människor i nöd. I genomsnitt tar det mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända kommit i arbete, och statistiken över arbetslösheten från januari månad visar också att personer födda utomlands har betydligt svårare att hitta jobb än personer födda i Sverige. I hela landet är fler än var femte person i arbetsför ålder inom gruppen utrikes födda utan arbete. I Uddevalla är det nästan var tredje – och i Lysekil är arbetslösheten bland utrikes födda tio gånger så stor som den är bland inrikes födda.

ANNONS

Många skäl till glapp mellan inrikes och utrikes födda

Skillnaderna mellan enskilda kommuner kan bero på tillfälliga saker, som hur många nyanlända som finns i en viss kommun vid det aktuella tillfället. Men man ska också ha i åtanke att "utrikes födda" inkluderar allt från norrmän till EU-medborgare, och den specifika gruppen nyanlända, det vill säga personer som fått uppehållstillstånd av asylskäl (eller som anhöriga till de personerna), generellt sätt är ännu högre.

En av de mer självklara anledningarna till att det ser ut så här är att de som kommer hit inte pratar svenska, och att det tar tid att lära sig ett nytt språk. Men det finns också många andra skäl till glappet mellan inrikes och utrikes födda. – Det som ibland blir ett problem är att man saknar den sociala och kulturella erfarenheten, vilket gör att man har svårt att veta vilka möjligheter och förutsättningar som finns, säger Thomas Winman.

Där tror han att utbildningar som bygger vidare på den kompetens de nyanlända bär på sedan tidigare kan vara ett sätt att få fler i arbete. – Jag tror att hade man fått en sådan överbryggande utbildningsinsats, hade det gått mycket lättare för många fler. En utbildning som tar vara på den kunskap du har, och sätter in det i den svenska samhällskontexten. Tar du en snickare, så kan det vara andra maskiner och andra byggnormer här. Får du bara hjälp med de sakerna, så underlättas resten. Men det är inte så lätt i dag för de utbildningsinsatserna är inte så vanliga.

ANNONS

Thomas Winman betonar också att det finns ett stort behov av arbetskraft inom många sektorer i samhället, och att utbildning är en viktig insats för att matcha de arbetssökande mot det behov som finns. För Fayez Alsaleh, som arbetar med humrarna på forskningsstation i Kristineberg, krävdes ingen utbildning mer än SFI, svenska för invandrare, för att först få en praktikplats och sedan en anställning. Men trots att han är högutbildad och har flera års arbetslivserfarenhet, är den kompetens han bär med sig från Syrien väldigt smal, och arbetsmarknaden skriker knappast efter agronomer med inriktning mot fiskodling. Men det gäller också att ha lite tur.

Fiskade iflodet Eufrat

– När vi var små simmade och fiskade vi i den här floden, Eufrat. Och efter universitetet fortsatte jag med marinbiologi. Jag studerade två sorters fiskar som bor i Eufrat, berättar Fayez Alsaleh. Han har tagit emot oss på arbetsplatsen i Kristineberg, och berättar från andra sidan bordet i lunchrestaurangen om sin bakgrund i Syrien. Intresset för fiskar väcktes tidigt, och ledde honom hela vägen till studier i agronomi och marinbiologi på universitetet. Drömmen var att bli forskare, men det som Fayez är noga med att kalla revolutionen snarare än inbördeskriget, kom emellan. När demonstrationerna mot diktatorn nådde Fayez hemstad Dayr az-Zawr i östra Syrien var Fayez en av dem som gick ut och krävde ökad frihet. Men i stället blev han arresterad, och innan han släpptes några timmar senare fick han motta en skarp varning från säkerhetspolisen – ser de honom demonstrera igen kommer de skicka honom till militärtjänstgöring.

ANNONS

Flydde från hemstaden

Vid samma tid hade Assad börjat sätta in armén mot demonstranterna, och att döda andra människor var inte ett alternativ för Fayez. Den inställningen kan dock innebära att du själv blir dödad, berättar han, varför Fayez blev tvungen att fly hemstaden. – Vi flyttade från område till område. För jag hade inte gjort min militärtjänstgöring, och då kan du inte fortsätta att vara i ett område kontrollerat av regimen. Så jag var tvungen att flytta till områden kontrollerade av Fria syriska armén. Att fly inom landet var dock bara en tillfällig lösning, skulle det visa sig. För två år senare kröp ett annat hot allt närmare – Islamiska staten.

Barnens skola bombades

Under samma period, men i en annan del av Syrien, levde Lamia ElBakkour och hennes familj också under det ständiga hotet från inbördeskriget. Staden Homs, där familjen utstod kriget i nästan två år, har kallats för upprorets huvudstad och är därmed också en av de städer som blivit hårdast drabbad. Till slut blev det nog även för Lamia och hennes familj. – De bombade barnens skola. Min man sa att vi inte kan vara kvar i Syrien, säger Lamia. När vi träffar henne på jobbet hemkommunen Sotenäs, ska hon snart gå på sitt arbetspass. Men trots att det är traumatiska minnen hon återberättar, ler hon stort och brister lätt ut i skratt. Familjen flydde först till Libanon, fortsätter Lamia, men efter ett drygt halvår återvände de till Homs. Då fick en nattlig påhälsning från den syriska säkerhetspolisen, varpå de åter flydde landet – den här gången till Egypten. – Där var det svårt för oss. Vi betalade mycket pengar för att komma med en båt. Vi betalade 15 000 dollar, säger Lamia. För den summan, som motsvarar drygt 130 000 kronor, fick de utstå fem dagar till sjöss utan vare sig mat eller vatten. På delar av resan trängdes totalt 260 personer på en 13 meter lång båt, säger Lamia, men familjen klarade sig trots det ända fram till Italien. – Har du flytt från andra sidan jorden och tagit dig hit är du förmodligen en väldigt driven person. Alla är inte offer. En del tar tag i sina egna liv, säger Thomas Winman, apropå att många nyanlända väljer att starta egna företag snarare än att ta en anställning. Men drivkraften är viktig också när det kommer till att söka jobb – och den energin måste man ta vara på, menar han. – Språk, socialt kontaktnät – sådana saker är fruktansvärt viktiga för att få jobb. Men också att man fortfarande känner att det finns möjligheter, så man kan ha ett eget driv. För det är ju vuxna människor det handlar om, med ett stort egenansvar. Då är det viktigt att man känner att det finns möjligheter, och att man får stöd och hjälp.

ANNONS

Hamnade till slut i Sotenäs

För Lamia ElBakkour tycks drivkraften inte ha varit någon bristvara, men hon har heller inte saknat stöd och hjälp från sin omgivning. När de väl nådde fram till Sverige i oktober 2013 hamnade de först i Dalarna i nio månader, för att sedan bli kommunplacerade i Sotenäs. Då var de väldigt ensamma om att tala arabiska i kommunen, menar Lamia, men hon lärde snart känna flera personer med svenska som modersmål. Med hjälp av sina nya vänner fick hon också sin första anställning någonsin – ett sommarjobb i en kiosk på Smögenbryggan. Men det stöd som hennes nuvarande arbetsgivare, Leröy Smögen Seafood gett, har också varit betydande för fler än bara henne själv. – Vi har flera nyanlända som börjat arbeta hos oss innan Lamia anställdes, säger Staffan Broberg, personalansvarig på Leröy. Juni 2016 kom de första.

Fiskeindustrin anställer nyanlända

Totalt har företaget anställt fyra personer från Syrien, däribland Lamia, som har uppehållstillstånd i Sverige. För dem kan arbetsgivare få vissa lönesubventioner från Arbetsförmedlingen under en begränsad tid, men Leröy har också anställt lika många asylsökande från Afghanistan där företaget inte har möjlighet att få lönesubventioner. Hade ni någon särskild tanke med det att anställa nyanlända och asylsökande? – Det var en mix, dels hade vi vid den här tidpunkten behov av att anställa personal och dels ville vi ge den här gruppen en möjlighet att komma in i samhället. Och vi visste att det bodde runt 200 personer på Solviks camping där många av dem lärt sig en hel del svenska och var redo att börja arbeta, säger Staffan Broberg. Att anställa syrierna var inget problem, men för personer som saknar uppehållstillstånd i Sverige var det inte alls lika enkelt, fortsätter han. Men det gick, och Staffan Broberg ser flera fördelar med att anställa personer från andra länder. – Dels bidrar det till en mer mångkulturell arbetsplats, vi har sjutton olika nationaliteter som arbetar här just nu. Vi får in olika synsätt som hjälper oss att utveckla vår verksamhet.

ANNONS

"Inställningen smittar av sig"

De nyanlända och asylsökande har också en väldigt hög arbetsmoral, anser han. Utöver det har gruppen en positiv inställning, hög närvaro och de tar inte arbetet för givet. – Den inställningen smittar förhoppningsvis av sig i verksamheten, säger Staffan Broberg. Innan Lamia kom till Sverige hade hon aldrig haft ett arbete. Hon gifte sig redan som 14-åring, och efter det levde hon som hemmafru. I dag är hon 31 år, och medan hennes två söner, 13 och 15 år gamla, går i svensk skola har hon själv inte fått någon högre utbildning än nio års grundskola. Och även om syriska flyktingar i allmänhet är mer välutbildade än flyktingar från till exempel Afghanistan eller Somalia, är den generella utbildningsnivån bland nyanlända lägre än vad den är bland personer födda och uppväxta i Sverige. De siffror som finns att tillgå på ämnet är inte heltäckande, och den senaste större mätning som gjordes av Statistiska centralbyrån rör personer som invandrade mellan åren 2000 och 2013. I den här rapporten framgår att andelen högutbildade bland utrikes födda är ungefär lika stor som den är bland personer födda i Sverige, men däremot är det färre som har gått i gymnasiet, och som därför bara har grundskola som högsta avslutade utbildning.

ANNONS

Ge alla grundläggande kunskaper

Mer aktuella siffror, som också speglar gruppen nyanlända på ett bättre sätt än vad "utrikes födda" gör, återfinns i stället hos Arbetsförmedlingen. Skillnaden mot statistiken från SCB dock är att Arbetsförmedlingen gör en mindre precis indelning av utbildningsnivåerna, där det inte går att utläsa hur många som är högutbildade. Statistiken visar i vilket fall att nästan hälften av de nyanlända inte har mer än en grundskoleutbildning – och att hitta arbetstillfällen till den här gruppen lyfts ofta fram som den största integrationsutmaningen. – Där tror jag att vi måste försöka ge människor grundläggande kunskaper, säger Thomas Winman på Högskolan Väst. Det handlar dels om språk, det är självklart att man ska vara litterat så man kan läsa anvisningar och skyddsföreskrifter och liknande. Och det är inte bara kopplat mot individen, det är minst lika viktigt att de här personerna får vara starka och bra förebilder för sina barn också. Att barnen ser att "här finns möjligheter", så att de ser en framtid. Det är investeringar som inte bara är bra på individplan, det är en investering som betalar sig för hela familjen och för samhället.

Prioriterad fråga för politikerna

Att frågan är prioriterad bland våra folkvalda framgår också av de många förslag som lagts fram den senaste tiden. Generellt sett har de borgerliga partiernas recept varit sänkta trösklar in på arbetsmarknaden – genom till exempel lägre löner och sänkta skatter – medan socialdemokrater och vänsterpartister betonat utbildningsinsatser som viktigast för att få människor i arbete. Mot bakgrund av det var det många som höjde på ögonbrynen när LO i måndags sa sig vara beredda att gå med på lägre löner för nyanlända, under ett begränsat antal år. Men företrädare för båda block talar också mycket om "enkla jobb" som ett recept för att få fler lågutbildade i arbete. Vad menas med enkla jobb? – Vi lever i ett väldigt komplext samhälle här i Sverige, där de enkla jobben är de som har försvunnit i mångt och mycket, förklarar Thomas Winman. Tittar du på bilindustrin så har den en högre produktivitet idag, men med färre människor. Det beror på automatiserade produktionskedjor och så vidare. Om vi skapar enkla jobb, där folk inte behöver ha så stor utbildningsbakgrund, så kan man ha fler personal som till exempel hjälper kunderna. Den här typen av enkla jobb finns i bland annat Tyskland och England, fortsätter Thomas Winman, och en av fördelarna är att man då får in en fot på arbetsmarknaden och en erfarenhet att sätta på sitt cv. Samtidigt finns det också en risk att enkla jobb ökar klyftorna i samhället genom att det skapar ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden, menar han vidare. – Men då säger andra, är det bättre då att ha ett A- och B-lag där vissa har arbete, och vissa har ingenting? Det är inte helt lätt.

ANNONS

"Fayez har den perfekta kompetensen"

Det jobb som Fayez Alsaleh har på Göteborgs universitet kan dock inte beskrivas som enkelt, även om det egentligen är under hans utbildningsnivå. Efter att Fayez helt tvingats fly Syrien när Islamiska staten närmade sig, försökt han först att ta sig från Turkiet till Grekland i en gummibåt – men halvvägs över till andra sidan blev de stoppade av den grekiska kustbevakningen, som konfiskerade deras motor, menar Fayez. Istället lyckades han ta flyget från Istanbul till Köpenhamn – något han åstadkom med hjälp av ett falskt ID-kort, avslöjar Fayez med ett skratt. Nu sitter han på jobbet på Sven Lovén Center för marina studier, och trivs som fisken i vattnet. Men Fayez hade inte hamnat här om det inte var för ett stort engagemang från både ideella krafter och från forskarna Susanne Eriksson och Peter Tiselius, som tagit Fayez under sina vingar. De såg anställningen av Fayez dels som en möjlighet att hjälpa honom att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som hans kombination av både teoretisk och praktisk erfarenhet av fiskodling är värdefull för deras verksamhet. – Grejen är att Fayez är akademiker, och har jobbat med vattenbruk. Det är en perfekt kompetens för oss. Så vi är väldigt glada för det tillskottet som han står för.

ANNONS
ANNONS