Inför valet har inte det viktigaste handlat om vad partierna velat gå till val på utan i stället har alla partier inriktat sig på att SD inte får något inflytande.
Ivrigast har S och C varit. Märkligt är att inget framkommit i debatterna eller i media om att S och MP i regeringsställning tvingats anpassa sig till ett annat parti med minst lika avskyvärda rötter som SD, nämligen vänsterpartiet med kommunistiska rötter.
Under mandatperioden har regeringen lagt många för företagen hämmande förslag, framtvingade av V, för att få igenom sina budgeterar. Flera av förslagen går i klar socialistisk riktning och svarar upp mot V:s partiprogram, antaget för två år sedan, citat: "Införandet av socialismen kräver kapitalismens avskaffande".
Vill övriga partier verkligen medverka härtill? Jonas Sjöstedt och hans V-anhängare uttalar sig ofta i denna riktning, försåtligt inlindat.
En ny mandatperiod med en socialistiskt inriktad regering vore förödande för Sveriges framtid.
Vari ligger logiken och var finns demokratin då det ena partiet, V, duger att samarbeta med och pestförklara det andra, SD?. Beakta att sittande regering och övriga riksdagspartier omyndigförklarar mer än en och en kvarts miljon röstberättigade. Dessa har tagit ställning för SD:s politik och för att S- och Alliansledda regeringar fört en likartad politik och som framkallat stort missnöje och ökat politikerföraktet.
I de kommande regeringsförhandlingarna måste partierna släppa prestigen och se till landets bästa. Vi måste få en icke socialistisk, företagsvänligt inriktad regering, som leder landet framåt och som har förmåga att lösa dagens stora problem i vård, skola och omsorg, liksom invandringsfrågor.
Lennart Svensson
Uddevalla