En del av stenhuggargruppen som just nu sammanställer en ny bok om stenhuggeriepoken i Hamburgsund, Heestrand, Tegelstrand och Slottet. Från vänster projektledaren Gerhard Borgljung, redigeraren och layoutaren Egon Widén, Berit Pettersson, som skriver om kvinnornas roll i stenhuggarsamhället, och Ingrid Chandler, som berättar om sin släkt från Heestrand.
En del av stenhuggargruppen som just nu sammanställer en ny bok om stenhuggeriepoken i Hamburgsund, Heestrand, Tegelstrand och Slottet. Från vänster projektledaren Gerhard Borgljung, redigeraren och layoutaren Egon Widén, Berit Pettersson, som skriver om kvinnornas roll i stenhuggarsamhället, och Ingrid Chandler, som berättar om sin släkt från Heestrand.

Bildskatten i Hamburgsund blir bok

Det började med en skokartong mer eller mindre oidentifierade bilder från Heestrand. Till hösten rundas det av med skriften Stenhuggarepoken II.

ANNONS
|

Stenhuggargruppen inom Hamburgsunds bildarkiv har inga sysselsättningsproblem. År 2008 kom deras första bok om stenhuggarepoken i Hamburgsund, Heestrand och Slottet 1887-1970. Sedan dök skolådan upp och de började leta information om foton och annat material. Det har lett till ett projekt som tar upp andra delar av stenhuggarnäringen än själva stenhuggeriet: utskeppning och bearbetning av graniten, till exempel, och de näringar kvinnorna stod för i stenhuggarsamhället.

Många intervjuer

Ingrid Chandler från Heestrand skriver om sin släkt och stennäringen. Bland annat hennes far ägde båtar som bogserade pråmar med sten. Lyckligt nog tog sig hennes farbror Erik Edwardsson 1977 för att skriva ner sina minnen om stenhuggeriet Och så har hon fått intervjua dem som var med, förstås.

ANNONS

Intervjuer och skrivande ägnar sig också Berit Pettersson åt. På hennes lott faller berättelserna om kvinnornas roll. Listan över bland annat butiker, affärer, kaféer och pensionat har växt i takt med att gruppen frågat och grävt i historien. Bland de kvinnliga företagarna finns Johanna Pihlqvist som drev lanthandel. I drygt 40 år fanns hennes affär vid Nytorp, innan den lades ner 1962, de sista åren skött av Johannas dotter.

Berit Pettersson minns Johanna från sin barndom, när hon fick gå ärenden till affären.

– Men mitt arbete bygger ju på intervjuer, konstaterar hon.

Syfabrik i Heestrand

En speciell kvinnoarbetsplats var Eisers trikåfabrik i Heestrand. Där jobbade ett 60-tal kvinnor mellan 1953 och 1963.

– Jag hade mitt första jobb där, berättar Ingrid Chandler.

– Vi sydde trikåunderkläder,och fritidskläder. Och litet baddräkter.

De flesta är intresserade av den lokala historien, konstaterar gruppen, vare sig det gäller nyinflyttade som inte känner till trakten eller ättlingar till gamla släkter, som varit utflyttade men återvänder.

Stoff finns det gott om. När skribenterna formulerat sig hamnar pappersark och datorfiler hos projektledare Gerhard Borgljung som skickar dem vidare till Ebbe Melin för redigering. Röda inpass anger var texten ska kompletteras med bild. Inte bara skokartongen från Heestrand finns att tillgå. Hamburgsunds Bildarkiv är en imponerande samling med mellan 6000 och 10 000 bilder, förvarade i Hamburgsundsskolan.Och bilder blir det många. En och annan film finns också att tillgå, bland annat från syfabriken.

ANNONS

Nej, inga sysselsättningsproblem, som sagt.

– Pensionärsföreningarna har vi inte tid med.

ANNONS