Död ved och lövbestånd, till exempel björk, som växer upp i dess spår, ger goda förutsättningar för arter som annars är hårt tillbakaträngda. Så att någon utmed Bohusleden var slarvig med elden, eller vad som egentligen orsakade skogsbranden för snart två år sedan, kan i det här fallet ha blivit ett lyckokast för den biologiska mångfalden.
–Det är ovanligt med orörda brandfält som det finns här. Ofta kanske man ger sig ut snabbare för att hugga ner och återplantera, säger Lennart Olsson på länsstyrelsens naturskyddsenhet.
I det här fallet hade diskussioner om ett naturreservat redan börjat våren 2013 på initiativ en markägare. Hösten 2014 kom ytterligare två markägare in i bilden, dels genom mer brand skog i Tanums kommun och dels genom skogs- och myrmark i Munkedals kommun norr om Stora Holmevattnet.
–Tre markägare är berörda av den här reservatsbildningen. Alla har varit med på noterna och engagerade i arbetet, säger Lennart Olsson.
Han beskriver bränder som någonting naturligt för att hålla skogen öppen och gynna arter som annars skulle vara på väg att försvinna. När sådana inte uppkommer spontant genom till exempel blixtnedslag eller människors påverkan, jobbar man ibland med kontrollerade hygges- och naturvårdsbränder för att gynna sådana arter.
Även om naturreservatet Kynnefjäll-Sätret inte är mer än 200 hektar, bidrar det till en större helhet i anslutning till större befintliga reservat på Kynnefjäll.
–Totalt är det nu 2 000 hektar som är skyddade där uppe och det är extra intressant att få fram stora sammanhängande områden, inte minst för fågellivet, säger Lennart Olsson.
Förutom brandfältet, som nu skyddas i sin helhet, finns det i reservatet två separata myrkomplex som ingår i ett nationellt värdefullt våtmarksområde. Som karaktäristiskt nämns rik förekomst av arter som myrlilja och klockljung. Här finns sumpskog, sluttande och svagt välvda mossar, kärr och fukthedar.
Hela Kynnefjäll har fram till slutet av 1800-talet varit hedmark. Skogen i reservatet är förhållandevis orörd och har uppkommit spontant. Orkidéerna spindelblomster och knärot är exempel på arter som tyder på lång kontinuitet. På några bergsryggar finns tallar som har överlevt den skoglösa perioden på ”fjället” och som är över 300 år gamla.
Kärlväxter: spindelblomster, lind, knärot
Mossar: purpurmylia, klippfrullania, krusig ulota, fällmossa
Lavar: bårdlav, liten spiklav, kattfotslav, korallblylav, skriftlav, gammelgranlav
Svampar: rävticka
Däggdjur: varg, lo
Insekter: granbarkgnagare
Fåglar: kungsfågel, tjäder, järpe, storlom, nattskärra, trädlärka, trana, sparvuggla, pärluggla, fiskgjuse, kungsörn, gröngöling, mindre hackspett, spillkråka, tretåig hackspett
