Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Denna artikel ingår för dig som är kund.

    Det är butikerna som slänger maten

    Ronnie Wångdahl och Louise Königs debattartikel i Bohusläningen 23 november om att konsumenterna är de som kan förändra i matsvinnsfrågan är säkert skriven med goda intentioner.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

    Replik till Ronnie Wångdahl och Louise König 23 november

    Men effekten blir lika missriktad ändå. I vanliga svenska hushåll kastas runt 6,5 procent onödigt matavfall, vilket är en helt okej siffra. Det är möjligt att den genom upplysning om att bäst före-datumen inte är att lita på och uppmaningar om att planera inköpen bättre kan gå ner någon procent (att konsumenten aldrig ska glömma en matlåda i kylen är orimligt). Det är bra, men det finns andra områden där insatser har en mycket större potential.

    Coops initiativ att börja sälja knasiga frukter och grönsaker är ett bra initiativ, men långt ifrån tillräckligt. Varje matbutik i Sverige, inklusive Coops butiker, slänger fullt ätbar mat för tusentals kronor varje vecka. Butikskedjornas hårda inköpskrav leder dessutom till mängder av svinn i andra led. Grönsaker och frukt som inte är perfekta kastas därför (även av andra anledningar än att de har konstig form), varor slängs för att de inte har minst två tredjedelar av hållbarhetstiden kvar, bröd, färdiga sallader och en rad andra produkter som inte blivit sålda byts ut av leverantörerna utan att det bokförs på affärernas konto.

    Uppgiften att hushållen står för 60 procent av allt svinn grundar sig i naturvårdsverkets officiella siffror över det svenska matsvinnet, som är långt ifrån fullständiga, främst för att man inte kommit på hur man ska räkna ut hur stort svinnet är i jordbruket och fisket. Det vet Ronnie Wångdahl och Louise König. De kan ju inte gärna tro att svinnet i jordbruket och fisket är noll procent. Enligt internationella rapporter står det istället för nära 50 procent av det totala svinnet.

    Men handeln framhåller gärna Naturvårdsverkets nuvarande siffror för de får dem att verka bättre än de är och hushållen att verka sämre. På så vis skjuts ansvaret för matsvinnsproblematiken effektivt över till de enskilda konsumenterna. Är lösningen på problemet att jag kastar ett mjölkpaket och en gurka mindre nästa vecka? Nej, lösningen är naturligtvis att höja sopskatten så att det inte längre blir lönsamt för livsmedelsindustrin och handeln att utarma våra naturresurser helt i onödan.

    Andreas Jakobsson

    journalist, dumpstrare och författare