Intresset för laddbara bilar ökar i Sverige. Men miljökostnaden för att producera de laddningsbara bilarna är dubbelt så hög som för en vanlig bil, enligt det Göteborgsbaserade miljöinstitutet IVL.
Intresset för laddbara bilar ökar i Sverige. Men miljökostnaden för att producera de laddningsbara bilarna är dubbelt så hög som för en vanlig bil, enligt det Göteborgsbaserade miljöinstitutet IVL. Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Elbilsbatteriet – den dolda klimatboven

Allt fler svenskar får upp ögonen för klimatsmartare bilar. Men miljökostnaden för att producera de laddningsbara bilarnas batterier fortsätter att vara mycket höga, enligt miljöinstitutet IVL.
– Klimatpåverkan från en modern elbil är i genomsnitt dubbelt så hög som för en bil med förbränningsmotor, säger mobilitetsexperten Mats-Ola Larsson.

ANNONS

Klimathotet är åter i fokus när FN samlas till toppmöte om miljön i polska Katowice. I en ny rapport publicerad under klimatkonferensen framtagen av Global Carbon Project väntas de sammanlagda utsläppen av koldioxid sluta på rekordhöga 37,1 miljarder ton under 2018.

Den globala uppvärmningstakten har inte lämnat allmänheten oberörd.

Det syns bland annat i statistiken över nyinköp av personbilar, siffror som branschorganisationen Bil Sweden redovisar månatligen.

Laddbara bilar allt populärare

Medan den klassiska kärran med förbränningsmotor fortsatte att få nobben även i november gick registreringarna för elektrifierade bilar upp.

– Nyregistreringarna av laddbara bilar, det vill säga elbilar och laddhybrider, ökade med 34,6 procent i november och hittills i år är uppgången 49,5 procent. Andelen laddbara bilar av de totala nyregistreringarna var 11,8 procent i november i år jämfört med sju procent i november förra året, kommenterar organisationens vice vd Jessica Alenius.

ANNONS

Batteriet – en miljöbov

Beroende på hur länge en renodlad elbil används, och var köparen befinner sig någonstans, kan införskaffandet av en elbil vara en riktigt dålig affär för miljön.

Den stora klimattjuven är produktionen av batteriet som driver bilen framåt.

Inräknat gruvbrytningen av nödvändiga insatsvaror som litium och kobolt och de energitunga fabrikerna som sammanställer delarna, står batteriet för lika stort koldioxidutsläpp som resterande delar av bilen gör tillsammans.

– Att tillverka en bil med förbränningsmotor medför i snitt ett par ton i koldioxidutsläpp, vilket även gäller för en elbil utan batteri. Väl i bilhallen är alltså elbilens koldioxidutsläpp dubbelt så stora som för en fossildriven bil, säger mobilitetsexperten Mats-Ola Larsson.

Bättre än alternativet

Men väl ute på vägarna är den miljöskulden snart betalad, enligt mobilitetsexperten som menar att det under svenska förhållanden finns stora klimatvinster att hämta hem med ett eldrivet fordon.

– På tre till fem år har en fossildriven bil kommit i kapp i koldioxidutsläpp. Eftersom livscykeln för en personbil i Sverige är 17 år är det därför mycket bättre med en elbil, såväl för miljön som för hälsan. Men det förutsätter att elproduktionen i landet inte är beroende av exempelvis kolkraft.

Fotavtrycket beror på tillverkarlandet

Nyligen presenterade det nya bilmärket Lynk & Co – som ingår i Geelygruppen och som utvecklas av Cevt på Lindholmen – sin första elhybrid. I framtiden är målsättningen att även tillverka bilar drivna av batterier. Enligt Cevts tekniska specialist inom elektrifierade drivlinor, Johan Hellsing hade det varit mer skonsamt för miljön om batterierna producerades i Sverige, snarare än i Kina, Japan och Sydkorea, länder som står för flest elbilsbatterier globalt.

ANNONS

– Miljöpåverkan beror absolut på var någonstans produktionen är förlagd. Skulle man tillverka batterierna i Sverige hade det varit ett mycket mindre fotavtryck.

Likt miljöinstitutet IVL:s mobilitetsexpert, delar Hellsing uppfattningen om att elbilsbatteriernas miljökonsekvenser kan kopplas till hur ren elen som laddar kraftgeneratorerna är.

– Det har en större betydelse än själva produktionen eftersom batteriet är en mycket elintensiv produkt.

Elbilens historia

Bilar som drivs med elektricitet byggdes redan på 1830-talet, innan man hade förbränningsmotorer för bensin eller diesel.

Omkring år 1900 tillverkades både rent eldrivna bilar och hybrider.

Men den tidens blybatterier var klumpiga och gav kort räckvidd. Tekniken övergavs, med vissa undantag.

Oljekrisen på 1970-talet väckte ett nytt intresse för eldrivna fordon.

Oron för att klimatet påverkas av utsläpp från fossila bränslen har drivit på utvecklingen.

Det finns flera varianter av batterier för bilar med eldrift. De flesta innehåller metallen litium i någon variant.

Källa: NE

ANNONS