Gula västarna bildades i protest mot höjd skatt på bensin och diesel men har nu vuxit till att omfatta ett mer allmänt missnöje mot den franske presidenten Emmanuel Macron.
Gula västarna bildades i protest mot höjd skatt på bensin och diesel men har nu vuxit till att omfatta ett mer allmänt missnöje mot den franske presidenten Emmanuel Macron.

Gula västarna får fransk ekonomi att darra

De seglivade protesterna slår hårt mot fransk ekonomi. Turisterna lyser med sin frånvaro och redan har detaljhandeln tappat miljarder euro i förlorade intäkter – detta samtidigt som staten tvingats till en högre skuldsättning.

ANNONS
|

De gula västarnas protester kostar skjortan för ledande bolag i Frankrike. Demonstrationerna som startade i mitten av november har tvingat butiker i Paris shoppingstråk att hålla stängt.

Elektronikkedjan Fnac Darty föll på börsen under torsdagen efter att ha meddelat ett försäljningstapp med motsvarande cirka 45 miljoner euro. Enligt branschorganisationen FCD French retail association handlar det om cirka två miljarder euro för detaljhandeln och varuhusen i stort.

- Det här slår först och främst mot de företag som har en fysisk närvaro längs med huvudgatan, såsom Fnac Darty. Men andra kommer också att påverkas, till exempel hotellkedjan Accor eftersom de gula västarna också varit negativ för turismen i Paris, säger Meriem Mokdad, fondförvaltare på Roche Brune Asset Management till nyhetsbyrån Reuters.

ANNONS

"Finns en gräns"

Oroligheterna resulterar också i ökade ekonomiska kostnader för den franska staten.

De gula västarna bildades i protest mot höjd skatt på bensin och diesel – men med tiden har demonstrationerna vuxit till ett mer allmänt missnöje mot president Emmanuel Macron och hans politik.

Förmögenhetsskatten har tagits bort och presidenten satsar stenhårt på införandet av en mer flexibel arbetsmarknad, något som många anser gynnar de rika på allmänhetens bekostnad. För att stävja kritiken har Macron svarat med sänkt skatt för pensionärer och en höjning av minimilönen – som väntas kosta mellan åtta och tio miljarder euro.

De ökade kostnaderna gör att Frankrike nu höjt den planerade emissionsvolymen av statsobligationer 2019. Detta trots att statsskulden i relation till BNP redan ligger på närmare hundra procent, och trots att budgetunderskottet lär spräcka EU:s gräns om tre procent.

Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, säger till TT att omvärlden förmodligen kan acceptera ett större underskott, under förutsättningen att Macron får fullfölja sina reformplaner.

- Jag tror att de flesta förstår vad som händer i Frankrike, att Macron var tvungen att göra det han gjorde. Men det är klart att det alltid finns en gräns för när förtroendet tappar så pass att räntorna stiger och det blir svårare att ta sig ur situationen, säger han.

ANNONS

Lågt förtroende

Ett orosmoln är beroendet av den inhemska efterfrågan. Till skillnad från exportlandet Tyskland, som också reviderat upp sina offentliga utgifter, har Frankrike inte något överskott från handeln med andra länder att ta av.

I stället är det den privata konsumtionen som driver ekonomin, men statistik visade på onsdagen att hushållens och företagens förtroende ligger på bottennivåer.

Ytterligare en orosfaktor är att den franska statens spenderande ska driva de redan skuldsatta länderna i Sydeuropa till än mer belåning.

- Vi har inte hört någonting om det hittills. Men man skulle kunna tänka sig att till exempel Italien nu kommer att peka på Frankrike och hävda att de borde få göra samma sak, säger Gerich.

TT
Bakgrund: Protesterna i Frankrike

Gula västarna (Gilets jaunes) är ett löst sammansatt initiativ som ursprungligen bildades i protest mot höjd skatt på bensin och diesel. Protesterna har sedan vuxit till att omfatta ett mer allmänt missnöje mot den franske presidenten Emmanuel Macron och hans politik.

Flera lördagar i rad, med start i slutet av november, har tiotusentals demonstranter intagit gatorna i Paris och andra franska städer som Lille och Marseille. Stundtals har protesterna gått våldsamt till och lett till vandalisering.

Demonstranter har även blockerat vägar och bränsledepåer runt om i landet och flera personer har dött i samband med trafikolyckor.

Under demonstrationerna i Paris den 1 december blev Triumfbågen nedklottrad och lyxbutiker längs Champs-Élysées fick fönsterrutor krossade. Över 260 personer skadades, däribland flera poliser, och över 400 greps.

ANNONS