Riksbanken har två uppgifter. Kortfattat kan man säga att de är att ge ut pengar och se till att de har ett stabilt värde.
Pengarnas värde styr Riksbanken genom att bestämma räntan.
- Räntan är det som är mest synligt. Många har bostadslån och sparande, och räntan bestämmer vad man betalar på sina lån och vilken avkastning man får på sitt sparande, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
Räntan påverkar också värdet på kronan och hur mycket den är värd mot andra valutor, något vi bland annat märker av när vi åker på utlandssemester.
Men räntan, eftersom den styr kronans värde, har också betydelse för vår export, tillväxt och arbetsmarknad.
Riksbankens andra uppgift är något de flesta tar för givet – att det finns ett väl fungerande betalningssystem.
- Det ska finnas sedlar och mynt, för vi har slutat med byteshandel, och betalningarna mellan olika aktörer ska fungera, säger Robert Bergqvist.
Vad har då riksbankschefen för makt? Stor eller liten, beroende på hur man ser det.
Riksbanken har en mängd tjänstemän vars utredningar och analyser ligger till grund för de beslut som fattas. De som fattar besluten är direktionen som består av riksbankschefen plus fem till. Även om de gemensamt fattar besluten har riksbankschefen utslagsröst när det är jämnt.