Centralbankerna fyllde förra året på sina guldlager med totalt 651,6 ton, enligt branschorganet World Gold Councils årsrapport. Det är hela 74 procent mer än 2017.
Guld brukar ses som en tillflyktsort i oroliga tider, och ökningar rapporteras från Iran och Storbritannien där dramatik kring Teheran-regimens vapenprogram samt brexit skapat oro.
Mycket till smycken
Totalt ökade efterfrågan på den ädla metallen med beskedligare 4 procent under förra året, till 4345,1 ton, skriver WGC. Det mesta av guldet stoppas alltså inte undan i de statliga bankernas kassavalv. Ännu mer köps i investeringssyfte av andra intressen, 1090,2 ton förra året.
Den största guldmarknaden är smycken, som fick användning för 2200 ton 2018. Ytterligare ett område är teknik, där 334,6 ton guld gick åt.
Förutom centralbankernas andel beskriver WGC dock marknaden som ganska stabil.
Priset ligger också ganska stilla jämfört med för ett år sedan. Men däremellan har det först fallit med ungefär 15 procent, och sedan återhämtat nästan hela fallet.
Chock av Nixon
Världsmarknadspriset på guld är nu drygt 42 USA-dollar per gram. Det motsvarar över 380000 kronor för ett kilo.
Det mesta av guldet utvinns i flera av världens geografiskt största länder, såsom Kina, Australien, Ryssland, USA och Kanada.
1971 skedde en internationell rusning till guldet, sedan USA:s president Richard Nixon beslutat att inte längre garantera att dollarn kunde lösas in mot guld. Den så kallade Nixonchocken ledde till att Bretton Woods-systemet som reglerat världens valutor kollapsade.
