Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Enskilda avlopp hotar miljön

Fosfor och kväve från vanliga familjers toalettbesök är en viktig orsak till övergödningen i havet. Kommunerna går nu igenom avloppen – något som kan bli dyrt för berörda fastighetsägare.

– I dag går vi igenom område för område i Sotenäs, Lysekils och Munkedals kommuner, säger Per Olsson, miljöchef i miljönämnden i mellersta Bohuslän. Det vi tittar på är om de enskilda avloppen uppfyller nuvarande krav på rening. Ytterst handlar det om att minska övergödningen i havet. Det vi brukar göra efter en kontroll är att skicka brev till den som har ett avlopp med krav på att åtgärder som ska vidtas. Det kan bli aktuellt att utfärda föreläggande om vite för de fastighetsägare som inte satsar på ny rening.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Det finns cirka 7 500 enskilda avlopp i Lysekils, Sotenäs och Munkedals kommuner. Enligt Per Olsson vill miljönämnden i mellersta Bohuslän att de enskilda avloppen ska kontrolleras och förbättras. Arbetet har kommit längst i Lysekils kommun. Målet är att se över samtliga enskilda avlopp under en tidsperiod på 15 år och sedan börja om från början igen.

Någon hänsyn tas inte till om det finns fastighetsägare som inte har pengar att göra dessa investeringar som ligger på minst 50 000 kronor och uppåt.

– Vi är tillsynsmyndighet och tittar enbart på hur anläggningarna fungerar, säger Per Olsson.

I Tanums kommun har miljöavdelningen hittills inventerat 1 600 av 4 500 enskilda avlopp. Det senaste området som betades av var Anråsälvens avrinningsområde i Fjällbackatrakten. Resultatet blev att närmare 70 procent av hushållen hade undermåliga avloppsanläggningar. Enligt miljö- och hälsoskyddschefen Martina Vestgård tycker att kunskapen hos allmänheten, men också till exempel hos mäklare, har förbättrats med åren om att enbart slamavskiljare inte är en okej lösning.

– Vi tittar framför allt på enskilda avlopp som är gjorda före 1987. Då kom det allmänna råd från Naturvårdsverket och standarden höjdes. Sedan ska också nyare anläggningar kontrolleras eftersom hållbarheten är begränsad. Man brukar tala om cirka 15–20 år för en markbädd till exempel. Men så långt har vi inte kommit.

I så kallade bebyggelsegrupper, där det finns möjlighet för fastighetsägarna att gå ihop om gemensamma avloppsanläggningar, avvaktar kommunen med att rikta krav mot enskilda.

– Men det är ingen som får föreläggande direkt. Alla får tre år på sig. En del behöver tid för att lägga om sin ekonomi. Men om man sedan fortsätter att släppa ut avlopp som inte är tillräckligt renat så måste vi gå vidare med åtgärder, säger Martina Vestgård.

Totalt finns det i dag finns cirka en miljon enskilda avlopp i Sverige och många är i så dåligt skick att de kan vara olagliga. Ungefär hälften av dessa avlopp måste åtgärdas de närmaste åren, enligt Åsa Gunnarsson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg.

– Utsläppen från industrier, kommunala reningsverk och jordbruk har minskat sedan 1995 i Sverige, säger Åsa Gunnarsson. Däremot har utsläppen från enskilda avloppsanläggningar ökat. Orsaken till detta är att antalet fastigheter med små avloppsanläggningar ökat och att de anläggningar som används blir äldre och fungerar allt sämre.

Nettobelastningen, det vill säga den mängd fosfor och kväve som rinner ut i havet eller sjöar från de enskilda avloppen i Sverige har beräknats till 287 ton fosfor och 2 900 ton kväve per år. Enligt Svensk miljöemissionsdata (SMED) var nettobelastningen 2009 för fosfor från alla källor 3 360 ton per år och för alla kvävekällor 115 700 ton per år. Utsläppen av fosfor från enskilda avlopp är ungefär lika höga som utsläppen av fosfor från kommunala reningsverk.

– Det är fortfarande jordbruket som är den största utsläppskällan, säger Åsa Gunnarsson.

För att långsiktigt minska belastningen på havet måste denna typ av utsläpp minska inom alla områden. Havs- och vattenmyndigheten har nyligen lagt en slutrapport till regeringen när det gäller enskilda avlopp med förslag på nya regler och styrmedel för att få fler fastighetsägare att åtgärda sina avloppsanläggningar. Det är oklart när detta ska behandlas politiskt.

– Vi föreslår bland annat att det ska införas ekonomiska styrmedel, säger Åsa Gunnarsson.

MEST LÄST