Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Malin Ringfelter

Alla talar om vädret

Sol, regn, vind, moln och temperaturer tycks vara det som fyller våra liv. I alla fall är det så om en lyssnar på de samtal som rör sig omkring oss.

I möte med varandra, i telefonsamtal, i sociala medier och i samtliga nyhetsprogram. Efter vårt hej till varandra, eller till och med före, kommer kommentarerna som har med vädret att göra.

Är vädret så här viktigt för oss eller finns det något annat som gör att detta ämne så ofta inleder en konversation? Jag tänker att det kan vara något slags isbrytare i ett nytt eller lite obekvämt sammanhang. Det är något allmänt och enkelt som ligger utanför en själv och därför är ett säkert och helt ofarligt ämne. Ibland är det just det vi behöver. Det kan såklart vara så att ibland är det just det enda som går att klara av. På grund av hur en mår och vad en har för relation till den en samtalar med, men är det verkligen ett nödvändigt ämne hela tiden? Kan vårt väderprat egentligen stå för något annat än genuint intresse för det?

För några är väder och prognoser rent livsviktiga. De som brukar vår jord och har sin inkomst däri, de som ska ut på havet eller upp i höga berg, men relativt sett är ju de rätt få. I min närhet finns de nästan inte alls. Ändå har jag människor runt omkring mig som är smått besatta av väderappen på telefonen och väderdelen i nyhetssändningarna. Som ni kanske förstår är jag lite lätt trött på det här och jag funderar på vad min irritation står för.

När jag tänker på det tror jag att det helt enkelt handlar om att jag inte förstår vad samtalen verkligen innehåller och hur jag ska förhålla mig till det. Vad står våra väderkonversationer för? Innehåller de mer än vad som sägs eller bara det uttalade? Hur ska de tolkas? Varför är frågan om hur vädret har varit och ska bli så viktigt? Är det så att vi inte vågar prata med varandra om annat, om vårt liv och vårt mående. Är det något vi kan gömma oss bakom eller kan det vara så att samtalet i sig direkt ska spegla vårt mående? Ska jag som lyssnare ta för givet att sol innebär att livet är bra och enkelt och att regn och kyla innebär det motsatta. Ligger det i vårt självklara tolkningsmönster och vår kultur att det är så enkelt? Är hela semestern, högtidsdagar och annan ledighet helt och hållet beroende av hur det ser ut utanför våra hus och hem?

Det är många frågetecken i dag i texten jag skriver och det är verkligen frågor jag har. Jag vill på något sätt veta om det är något jag missar när jag inte förstår fixe- ringen vid dagens, gårdagens och morgondagens väder. Min son Simon ställde frågan för länge sen: Varför kollar ni på tv:n för att se vad det är för väder när det bara är att gå ut på balkongen? Det är ju det väder det är. Det är bara att anpassa sig till det och för honom var det ingenting som påverkade hans mående eller liv. Det var bara valet av sysselsättningen för dagen som påverkades. Han tycker fortfarande, trots att han nu är vuxen, inte att det är intressant.

Jag vet inte vad väderprat innebär för dig. Förhoppningsvis är det en del av en hälsningsfras. En start på ett samtal som får gå vidare. Ett samtal där följdfrågorna finns som handlar om det mer mellanmänskliga och mer viktiga för det vanliga livet. Att det då och då får vara ett enkelt trix att ta till när ingenting annat finns att säga fast något måste sägas för att det inte ska bli för jobbigt för den som inte klarar av tystnad. Då funkar det. Men om vädret är det som vi skyddar oss bakom för att slippa annat. Om vädret automatiskt och bildligt talat ska visa hur en mår och hur en bör må. Då blir det svårare och vi har lite att jobba på tillsammans. Sol och gott humör hör inte alltid ihop, den bästa semestern kan vara den med spöregn.

Väderprat i all ära, en del av vårt liv, men det kräver lite mer än det för att vi ska närma oss varandra och förstå varandra.

MEST LÄST