"När vi nu är omgivna av en sådan sky av vittnen", läser vi i Hebreerbrevet (12:1).
Författaren till den bok i Bibeln som kallas Hebreerbrevet är okänd. Man har tänkt att det är Paulus eller Apollos men ingen vet. Det är en Guds egen hemlighet.
Författaren har gått igenom en vittneslista för att ge vittnesmål om tro, från Abel, Henok, Noa och Abraham till skökan Rachav i Jeriko. Och då hinner han ändå inte berätta om Gideon, Simson, Jefta, David och Samuel. En sky av vittnen – ett vackert uttryck.
Bibeln vill ge sanningen. Så många ögonvittnen anförs. Och när det gäller berättelsen om Jesus så vet vi att olika vittnen lägger märke till olika saker under samma skeende. Därför har vi fyra evangelier, som bygger på ögonvittnesberättelser. De är samstämmiga, men har delvis olika innehåll och olika perspektiv.
Det grekiska ordet för vittne är martyr. När vi hör ordet tänker vi på en som fått lida, ofta ända till döds, för sitt vittnesmål. Det var under den första kristna tiden livsfarligt att vittna om Jesus. Kyrkorna fick gå under jorden och man hade ett hemligt tecken – fisken. Orden Jesus Kristus Guds Son världens frälsare bildar ichtys på grekiska, som betyder fisk. Man ritade en fisk och kunde känna igen varandra.
Många vittnade öppet och blev avrättade. Sådana martyrer finns in i våra dagar. De fanatiska förföljarna verkar inte sky några medel. Som de som skar halsen av den franske prästen framför altaret när han firade den heliga nattvarden. Jesu vänner lider med alla dem som får lida för sin tros skull, men alldeles särskilt med dem som lider för sin kristna tros skull. Jesu vänner är en enda kropp och när en lem lider smärtar det också alla de andra.
”När vi nu är omgivna av en sådan sky av vittnen”, skriver brevets författare ”låt oss då även vi befria oss från allt som tynger, all synd som ansätter oss”. Den befrielse kyrkan vittnar om är genom tron på Jesus.
Vad är då tro? Tron är inte ett försanthållande av dogmer även om dessa är viktiga. Tro är att ta emot Guds gåva som är Jesus.
Jesus längtar efter oss. Han står vid hjärtats dörr och klappar. En vacker, alldeles sann bild. Jesus går inte in utan vårt tillstånd. Han vill att vi ska öppna för honom.
Det kan vara ett ord ur Bibeln som berör. Kanske något man hört många gånger. Det har tidigare lämnat en likgiltig men nu berör det. Kanske bara som en aning först. En upptäckt: Du är längtad.
Tro blir kanske ett för stort ord. Men det väckta behovet av Jesus visar på längtan efter tro. Låter man Jesus öppna hjärtats dörr och tar emot honom så är detta tro.
Jesus bereder rum för heligheten. Allt som hindrar heligheten rensar han ut. Men inte med våldsamhet utan stilla och ömsint, men effektivt. Skuld och sorg över missad godhet och bortvändhet från Gud helar han i förlåtelsen.
Så kan det bli ett liv i tro och kärlek till Gud och medmänniskor, i arbete och vittnesbörd för rätt och rättfärdighet i väntan på himlen där skyn av vittnen samlas.
Hakon Långström