Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Pär Arkbro

Stanna upp en stund innan du går vidare

Kanske är jag naiv som tror att ett långsammare tempo och eftertänksamhet skulle kunna förändra tillvaron. Men det kan ju inte skada att pröva att tänka efter före.

Ofta blir vi blir vi påminda om händelser, tankar och handlingar som ligger i vår egen historia. Ibland stannar vi upp inför det vi minns. Härom veckan hände det mig och det jag kom ihåg var en stol som betydde mycket för mig, en stol som var med och förändrade mig. En stol som fortfarande påverkar mitt sätt att vara.

Den där stolen hänger ihop med tiden när jag kombinerade mitt pastorsyrke med att jag fuskade som lärare i träslöjd. Vi fick en uppmuntran från skolan, en cd med stilla musik och en text av Tomas Sjödin. Där fanns det en övning som jag väl aldrig fullt klarat av. Övningen gick ut på att man skulle sätta sig på en pinnstol och sitta kvar tills rastlösheten gått över. Jag vet hur det brukar krypa i min kropp om jag bara ska sitta still.

När jag för många år sedan fick för mig att bygga en kajak i trä och glasfiber läste jag i instruktionen för att bygga kajaken att man skulle skaffa en stol i arbetslokalen. En stol för eftertänksamhet. För mig som ofta haft bråttom när jag skapar ting, vare sig det är i trä, metall eller tyg, var det en god idé. Ofta har jag fått ändra och göra om för att tanken gått för fort. Den där stolen var en gåva, en vanlig enkel tygpall som jag fortfarande har kvar.

Varje gång jag skulle börja med ett nytt moment, varje gång jag var osäker på hur jag skulle fortsätta eller när jag var klar med något moment, satte jag mig ner och betraktade kajaken och tänkte. Jag fick verkligen träna mitt tålamod och det var gott att sänka tempot.

Jag försöker nu ta med det i min vardag. Ibland går det, ibland inte.

Jag som lever med Bibelns texter formas ofta av saker jag läst. Senaste året har en text från kapitel 5 i Paulus brev till Galaterna påverkat mig. Texten handlar om god och dålig frukt, eller snarare om goda och dåliga beteenden. Jag har upptäckt att många dåliga beteenden skulle kunna undvikas om jag tog mig tid att tänka och att goda beteenden får bära frukt när jag inte har så bråttom.

Som en konsekvens av detta, i vårt snabba samhälle, har jag bestämt mig för att inte kolla e-posten mer än en gång om dagen och aldrig kolla min e-post för arbetet när jag är ledig, som ett sätt att sortera i min hjärna. Jag lyckas inte alltid, men jag försöker.

Jag har ju Jesus som en förebild och jag konstaterar när jag läser om honom, att han ofta drar sig undan, stannar upp och är stilla. De vanligaste orden han använder när han möter människor är inte tro, utan kom och gå. Kom till mig när ni är trötta och få ro. Gå ut och gör gott och berätta om Guds kärlek. En rytm mellan att stanna upp och gå vidare. Att lyssna först och handla sen.

Eftertänksamhet, ordet smakar gott för mig, så mycket man hade kunnat undvika.

Jag tror att många i vår värld, både du och jag och högt uppsatta ledare, skulle må bra just nu av eftertänksamhet, en hel del konflikter skulle kunna undvikas.

Kanske är jag naiv som tror att ett långsammare tempo och eftertänksamhet skulle kunna förändra tillvaron för oss. Men det kan ju inte skada att pröva att tänka efter före. Vi behöver ju inte sitta kvar på stolen hela tiden, men en stund vore bra, innan vi reser oss och går vidare.

MEST LÄST