Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

IS-Sjöpung-1
Forskaren Fredrik Norén, som driver företaget N-Research i Lysekil, står bakom idén att odla sjöpungar som alternativ till blåmusslor för att minska halterna av kväve och fosfor i havet.

Forskare vill odla sjöpungar på försök

Odlade sjöpungar kan komma att ersätta blåmusslor när det gäller att ta upp kväve och fosfor ur havet. Dessutom kan biomassan användas för att producera biogas. Forskaren Fredrik Norén i Lysekil står bakom idén. Kommunen söker nu bidrag för en försöksodling.

– De senaste åren har man ofta pratat om musslor när det gäller att få bort kväve och fosfor som orsakar övergödning ur havet, säger Fredrik Norén som driver företaget N-research i Lysekil. Givetvis är detta en bra metod. Jag kan också konstatera att det finns flera nackdelar med att odla musslor. De försök som gjorts i bland annat Lysekil har påverkat andra musselodlare på ett negativt sätt. Blåmusslor är ett livsmedel som ska ätas upp eller användas som djurfoder.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Flera fördelar

Fredrik Norén anser att det är bättre att odla sjöpungar i stället för blåmusslor.

– Det finns många fördelar, säger han. Det går dels att få fram betydligt mer biomassa vid odling av sjöpungar om man jämför med odling av blåmusslor. En sjöpung växer snabbt och kan skördas två gånger om året. Genom att röta sjöpungarna kan biogas utvinnas. I dag är det ett stort problem att få fram biomassa för rötning. Ytterligare en fördel är att sjöpungar går att odla i förorenat vatten, exempelvis utanför avloppsreningsverk. En sjöpung tar upp kväve och fosfor på samma sätt som en blåmussla.

Enligt Fredrik Norén går det att odla sjöpungarna på samma sätt som blåmusslor. Någon ny typ av metod när det gäller att odla och skörda sjöpungar behöver därför inte tas fram.

– Det vi planerar är att odla sjöpungar i vattnen runt Lysekil. Ett syfte är att få en bättre kvalité på vattnet lokalt.

Har sökt bidrag

Lysekils kommun tycker att satsningen är intressant och har sökt 2, 4 miljoner kronor i så kallade LOVA-pengar. Och ytterligare 2, 7 miljoner ur något som heter Havsmiljöanslaget. Om allt går enligt planerna ska det i år sökas olika typer av tillstånd och tas beslut om var odlingarna ska ligga. 2011 drar projektet igång och 2012 ska försöket utvärderas.

– Jag kommer att arbeta vidare med detta även om kommunen inte får dessa pengar, säger Fredrik Norén.

IS-Sjöpung-2
Fakta Sjöpungar har det latinska namnet Ciona intestinalis och tillhör gruppen ascidier som finns i havet. Sjöpungarna finns på ett djup från en halv meter till ett djup på flera hundra meter. Den vanligaste är den så kallade tarmsjöpungen som snabbt kan kolonisera olika ytor, exempelvis båtbottnar och rep som används i samband vid odling av musslor.
MEST LÄST