Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Markus Wallin anropar jorden och är beredd att gå in för landning.

    Denna artikel ingår för dig som är kund.

    Högtflygande planer i hamn

    Nu är de högtflygande planerna i hamn. Linbanan på Hafsten har öppnat. 900 meter i 100 kilometer i timmen kan det bli.

    Det har varit många turer innan Carl Mannheimer kunde klippa bandet i går, med efterföljande tal av Ingela Grytfors, markägare.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

    – Ja, det var en jäkligt krånglig resa. Hade jag vetat innan hur mycket arbete det skulle bli hade jag aldrig gett mig in på det, säger Carl Mannheimer, byggare och driftsansvarig.

    Redan 2011 var banan klar. Men den stötte på patrull. Stora delar av området kring fjorden är naturreservat och strandskyddat. Och på kommunen fanns ingen bygglovsansökan. När länsstyrelsen kom ut på plats och mätte fann man att linbanan låg utanför naturreservatet och strandskyddet. Men det var länge oklart huruvida det behövdes bygglov. Vilket inte behövdes när kommunen funderat klart.

    – Dessutom fick jag via en konsult in en för tunn vajer. Men nu är det klart. Och envis som jag är har jag vägrat att ge upp, säger Carl Mannheimer.

    Linbanan är den enda i sitt slag i Europa med den längden, 900 meter och en fallhöjd på 100 meter. Utrustad med hjälm är det bara att sätta på sig selen och rutscha iväg.

    – Det var väldigt roligt! Och det gick fort, men inte så fort att jag inte hann se på utsikten. Turen tog ganska lång tid egentligen. Man får stå på en liten plattform och sedan åker man iväg. Det är som en liten stol under selen så det var bekvämt, berättar Markus Eliasson, en av premiäråkarna.

    Var får man då idén ifrån, att bygga en linbana från Högbergets topp?

    – Den föddes när jag var i Brasilien för sex år sedan och körde ribbåt. Där hade de en som slutade i vattnet. Och då tänkte jag att en sån skulle jag vilja bygga. Nästa steg är förhoppningsvis att bygga en till i någon skidort, säger Carl Mannheimer.

    Vill man åka måste man väga minst 50 kilo, så det är inget för småbarn. Den övre gränsen är satt till 110 kilo.

    Linbanan är en Flying Fox (Zipline) som har en design som bygger på gravitationen ger farten. Den finns i många olika former, korta på lekplatser och långa i äventyrsparker. Oftast en vajer i rostfritt stål med varierande sätt att åka ner med allt i från ett handtag till någon typ av sele eller korg att glida ner med.

    – Här vid tornet där banan tar slut, ska jag bygga en klättervägg på ena sidan, säger Carl Mannheimer, innan han klättrar upp 22 meter upp i tornet för att ta emot näste åkare.