Efter en utlandsresa över helgen var Jim Hoppe på tisdagen tillgänglig för en intervju med anledning av Bohusläningens granskning. Han har inte varit närvarande i själva driften sedan i somras, då Erik Berglund tillträde som verksamhetschef på konsultbasis. Vi träffar dem båda på Åtorps herrgård, företagets kärna och huvudanläggning sedan hösten 2010. Sedan har rollen som leverantör av tillfälliga boenden utvidgats kraftigt med Rosenkullen (Munkedal), flera villor i Munkedal, Rävlanda (har upphört), Ställdalen (Bergslagen), Gärdshyttan (vid Vättern, söder om Askersund), samt Hjälmedal i Brastad. Den senare fastigheten, som har väckt stor uppmärksamhet i media, håller nu på att tömmas på boende efter brister i brandskyddet och ofullständiga bygglov.
Vad är det senaste där?
–Där fortsätter vi att åtgärda de brister som påpekats i inspektionen. Så fort vi får klartecken från byggnadsnämnden och brandmyndigheten så är planen att ha 40 boende där, säger Jim Hoppe.
Sellpower gick lottlöst ur den landsomfattande upphandlingen av ramavtal för framtida tillfälliga asylboenden, berättar Erik Berglund att det är en ny kompletterande upphandling på gång.
–De hade satt upp krav som gjorde att 13 av 22 anbudsgivare föll bort av olika orsaker. Nu har villkoren förtydligats. Tiden går ut den 28 oktober och vi jobbar med att kunna lämna in anbud, säger han.
Migrationsverkets presstjänst bekräftar att den nya upphandlingen beror på att det behövs fler platser i hela landet, både på grund av den uppskrivna prognosen av antalet asylsökande samt på grund av att det blev för få platser hos de åtta godkända leverantörerna i det första tilldelningsbeslutet.
Det är flera av dina fastigheter som fått krav på åtgärder i brandskyddet till exempel. För mig framtonar en bild med oklart ansvarsförhållande där Migrationsverket låter boende flytta in trots brister. Vad säger du om det?
–Jag är ansvarig som fastighetsägare. Det är upp till mig att uppfylla erforderliga krav som kund och myndighet ställer. Sedan är det Migrationsverkets uppgift att själva bedöma om fastigheten uppfyller standarden.
Betyder det att Migrationsverket inte har krävt in all dokumentation före inflyttning?
–Nej, det har de inte gjort. Men de har godkänt fastigheterna i befintligt skick. Som du vet söker de med ljus och lykta efter fler platser, säger Jim Hoppe.
–Man ska komma ihåg att de verkar på en öppen marknad och har funnit att Åtorp varit ett bra alternativ under två års tid, säger Erik Berglund.
På pappret är det rum och mat som Migrationsverket har tecknat avtal om. Av min fakturagenomgång har jag sett en hel del annat, till exempel externa bevakningstjänster, som ni kan ta betalt för?
–Vi står för konstant närvaro. Personal dygnet runt. Vi kör människor som behöver hjälp att ta sig till olika platser. Vi står för all mat. Egen extra personal när det behövs. Från våren fram till nu är det egentligen bara vid ett par tillfällen som vi har anlitat vaktbolag när det har varit extra oroligt i grupperna.
Just att jobba med flyktingar från olika bakgrund och i helt olika livssituationer måste vara speciellt?
–Händer det saker av dramatisk karaktär så måste det fattas snabba beslut. Det är inte som att driva ett PRO-boende. Det rör sig om en målgrupp som har väldigt skiftande behov och väldigt olika sätt att uttrycka sig.
Hur hanterar ni det som företag?
–Vi håller på att knyta avtal med företagshälsovård till de olika anläggningarna, för att kunna ha debreifing när det behövs, säger Erik Berglund.
–Att jobba med människor är ingen träskofabrik. Vi har jobbat med de mjuka värdena, att utveckla en kompetens i personalstaben om olika situationer som kan uppstå och kunskap om olika kulturer, säger Jim Hoppe.
Har Migrationsverket har ställt upp tillräckligt?
–Utanför kontorstid på vardagar och under helger skulle ibland ha varit bra att ha Migrationsverket på plats eller åtminstone tillgängliga.
Slutligen Jim Hoppe. I kritiska kommentarer på internet har du beskrivits som en iskall affärsman som bara gör allt det här för att tjäna pengar. Hur är det med det?
–Det är klart att jag tjänar pengar. Annars skulle det inte gå att fortsätta. Du får titta i bokslutet när det kommer. Men de som känner mig väl vet att jag har ett starkt samhällsengagemang och har jobbat i många år med socialt utsatta människor, säger han.
Bohusläningen har tagit del av 2010–2011 års bokslut (halvår till halvår). Resultatet var då 914000 i förhållande till omsättningen 11,6 miljoner. Året innan gick företaget med förlust. Och efter, 2011–2012, har omsättningen ökat ytterligare. Totalt 2010–2012 har Migrationsverket betalat 65 miljoner till företaget, visar Bohusläningens genomgång.
