Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/6
ANNONS ▼

Irene gör garn av hundhår

Irene Andersson är handspinnerska på heltid och jobbar nästan enbart med en typ av ull – den från hund. Runt 100 raser har passerat genom hennes spinnrock. – Det blir inget anonymt garn. Det blir ett garn med själ i.

Irene Andersson visar vägen upp för den bruna villans trätrappa, när TTELA hälsar på. Utanför det ena fönstret skymtar en kämpande grönska bland höstens färger. På andra sidan glaset finns Irenes arbetsrum. Högar med vit fluffig ull breder ut sig på en av bänkarna. Det skulle kunna vara sockervadd, men är egentligen ull från en japansk spets. En del har körts genom en kardmaskin, första anhalten i arbetsrummets kedja, och ligger nu redo att tas till spinnrocken. Allt har sin plats. Arbetet sin ordning. De olika högarna med ull får inte blandas, inte ens med ett par hårstrån.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

– Det är väldigt städat här idag och det beror inte på att ni ska komma. Jag har precis gjort klart en beställning och börjat på en ny, då vill jag att det ska vara helt rent, säger hon.

På en annan bänk i andra änden av rummet ligger de färdiga gråa nystanen i väntan på att skickas till sina ägare. Det är en blandning av ull från en collie och en shetland sheepdog med merino- och mullbärssilke i. Kundernas önskemål är det som styr hur garnet ser ut, men beroende på vad det ska användas till och vilken typ av hund som ullen kommer från ger Irene tips och råd.

Vinterns kyla kommer allt närmare. Irene berättar att hundullen anses vara 80 procent varmare än vanlig ull och dessutom är vattenavstötande. Men att göra garn av hundull är inget nytt, både tekniken och kunskapen är gammal och sägs härstamma från fiskarsamhällen i Bohuslän.

Själv började Irene spinna 1979 efter att hon ärvt en spinnrock från sin mormor och var föräldraledig med sin äldste son.

– Då gick jag en kurs i att spinna garn och sen dess har jag spunnit.

1989 startade hon egen firma och är idag handspinnerska på heltid.

Att Irene brinner för sitt yrke går inte att ta miste på. Orden forsar fram och hennes passion för ullen lyser igenom.

– Jag spinner hela tiden. När familjen är hemma sitter jag nere framför tv:n och spinner på min spinnrock där, säger hon och skrattar.

Den ärvda spinnrocken, själva anledningen till att allt började, står fortfarande i ett hörn hemma hos Irene. När efterfrågan blev allt större fick hon dock byta till en mer modern variant. En fulare, om man frågar henne.

Den nya spinnrocken trampas igång och Irene matar undan för undan in garnet i en jämn tunn tråd. Så tunn att den ser ut att kunna gå av när som helst.

– Det sitter i fingrarna. Under de tio första åren kunde det hända att garnet gick av, men inte nu.

Det rofyllda ljudet från spinnrocken får ögonlocken att bli tunga.

– Jag önskar att alla kunde känna den här känslan. Det går inte att vara arg eller irriterad när man spinner. Tiden går så snabbt, så det är tur att jag har hunden som måste ut med jämna mellanrum.

-----------------------------------------------------------------------------------------

Topp tio vanligaste hundraserna som Irene gör garn av

1. Collie

2. Samojed

3. Newfoundlandshund

4. Japansk spets

5. Berner sennen

6. Shetland sheepdog

7. Golden retriever

8. Bearded collie

9. Old english sheepdog

10. Afghanhund

MEST LÄST