I måndags presenterade ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, en utredning som till stor del sågar det svenska landsbygdsprogrammet. 36 miljarder kronor som gör tveksam nytta, enligt rapporten. Jordbruksverket går nu i svaromål och håller inte med experterna.
Verket medger visserligen att ESO-kritiken - om att stödpengarna går rakt ned i bondens ficka - i stort sett är korrekt. Men det beror, enligt Jordbruksverket, på att huvuddelen av stödpengarna är avsedda för miljöarbete, som till allra största del utförs av bönder.
En stor majoritet i Sverige tycker att det ska gå att leva och verka i hela landet, skriver verket. Då krävs ett öppet och attraktivt landskap, som i sin tur kräver någon form av jordbruk, lyder resonemanget.
Jordbruksverket betonar också att de 36 miljarderna, som landsbygdsprogrammet kostar, gäller en sjuårsperiod och att årsbeloppet därmed blir cirka fem miljarder. Även det är stora belopp erkänner verket, men för att svara på huruvida "penningpåsen är rätt avvägd" behövs det mer resurser till utvärderingar med en helhetssyn, enligt Jordbruksverket.
Jordbruksverket ser ESO:s kritik som en upprepning på vad som sagts tidigare, i den halvtidsutredning av landsbygdsprogrammet som gjordes 2010/2011.
Så hade det inte varit utan landsbygdsprogrammet, tror han.
Precis som Jordbruksverket delar inte heller Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) den kritik som framförs i rapporten.
Det svenska landsbygdsprogrammet har små eller omätbara effekter, enligt ESO-rapporten. Författarna pekar bland annat på nyttan av ett vidgat stöd, där fler företag än rena jordbruksföretag ska få del av landsbygdsstöd framöver.
ESO anser vidare att Jordbruksverkets stora satsning på miljöåtgärder är en bra prioritering, men att för mycket resurser har lagts på breda stöd vars miljöeffekt är tveksam. Mer pengar borde i stället gå till mer riktade insatser. Mer resurser bör också satsas på att minska övergödningen, enligt ESO.