Den genomskinliga diskmaskinen fortsätter fascinera på Tekniska museet, år efter år. Så funkar det alltså när disken blir ren. Samma aha-upplevelse bjuder Joe Kaufman på när han i "Så funkar det" visar hur bilen fungerar med hjälp av en handvisp, en borrsväng, en tändare och en parfymflaska. Superpedagogiskt, men lätt daterat med bilder på käcka kärnfamiljer. Nu kommer en svensk nyutgåva av bland andra Mats Wänblad, med tydlig inspiration från Kaufmans förlaga.
Föräldrar som växte upp på 1970-talet kan säkert också lockas av två andra uppfräschade nyutgåvor: "Gudar och hjältar i nordisk mytologi" och "Grekisk mytologi - gudar hjältar och monster". Myterna om Ask och Embla, Medusa och Poseidon har fått ett lite modernare språk, men Giovanni Casselis bilder är desamma.
Sina första romaner skrev hon i fängelset, som utgjorde en frist från prostitution och Paris kriminella värld. Författaren Albertine Sarrazins korta liv är lika fascinerande som hennes böcker. "Astragal" beskrivs av förlaget som en roadmovie genom den undre världen i 1960-talets Paris. Albertine Sarrazins korta liv - hon dog bara 29 år gammal - har många likheter med huvudpersonen Annes.
Här i Sverige lyfts "Astragal" (kom i augusti) fram på samma sätt som två tidigare bortglömda, i efterhand haussade, romaner: John Williams "Stoner" och Paula Fox "Förtvivlade människor".
När fem års väntan går mot sitt slut är den givna frågan: Levererar Jonathan Franzen?
Ännu en gång fokuserar han på den löjliga familjen, och ännu en gång har han skrivit utifrån en kvinna.
Den nya romanen, "Renhet", handlar om den unga Pip, vars överbeskyddande mamma aldrig har avslöjat vem som är hennes far. Hennes eget sökande leder henne till en Wikileaks-liknande sekt i Östberlin som leds av förföraren Andreas Wolf, och gissa vad, inte heller han har något harmoniskt förhållande till sina föräldrar.
Enligt New York Times kritiker har Fanzen berikat sin röst med en hel oktav. I oktober kommer romanen på svenska.
Under sin närmare 40 år långa författarkarriär har Marilynne Robinson hittills skrivit fyra romaner, men de har å andra sidan fått klassikerstatus. Hon har funnits i svensk översättning tidigare, men knappast fått den uppmärksamhet hon förtjänar. I höst återutges "Gilead" samtidigt som hennes senaste roman "Lila" kommer på svenska nu i september.
I "Gilead" summerar en 77-årig pastor sitt liv, medan den sistnämnda är ett slags kärlekshistoria om en flicka som växer upp i fattigdom och så småningom möter samme pastor. Båda romanerna, liksom "Home" från 2008, utspelas i den fiktiva Iowa-staden, men författaren själv säger att det inte handlar om uppföljare, snarare besläktade berättelser.
Dansken Peter Høeg, fransmannen Michel Houellebecq och britten Ian McEwan är tre tunga namn i höstens utgivning. Høegs "Effekten av Susan" (september) beskrivs som det mest spännande han skrivit sedan "Fröken Smillas känsla för snö". "Underkastelse" (oktober), som utspelar sig 2022 när Muslimska brödraskapet har vunnit det franska valet, har på Houellebecq-vis redan väckt uppmärksamhet. Även McEwan återvänder till för honom typiska vardagsmoralfrågor, i "Domaren" (september).
Josefine Klougart, en av Danmarks mest uppmärksammade unga författare, följer upp rosade "En av oss sover" med "Om mörker" (november).
Monica Tranströmer har berättat om maken och nobelpristagaren Tomas Tranströmers arkiv av anteckningsböcker, manuskript och annat. Ur ett köksskåp plockades gamla texter ibland fram och det hände att nya alster föddes. I "I arbetets utkanter" (oktober) ingår delar av denna samling, tillsammans med ett unikt bildmaterial.
"Det som hände i källaren" (september) är Rebecka Åhlunds tredje bok om Ella. I de tidigare böckerna har hon lyckats fånga den skönt suggestiva rädslan som kan komma krypande i skogen.
I "Dödens dal" (utkommen) försöker Frank Westerman gå på djupet med den katastrof som drabbade Kamerun 1986, då över 1700 människor oförklarligt dog över en natt. Konspirationsteorier ligger nära till hands, men Westermans bok är också en berättelse om Kameruns historia.
Konstnären och formgivaren Cilla Ramnek har ägnat de senaste åren åt Svenskt Tenns estetik som företagets kreatör. "Från ateljén" (oktober) handlar om hennes egna kreativa kaos och experimentlusta.
I Jonas Hassen Khemiris nya roman "Allt jag inte minns" (september) handlar det om vad vi minns, om kärlek och om vänskap.
Lars Mytting lyckades med bedriften att skriva en bästsäljare om ved. Romanen "Simma med de drunknade" (september) är en släktkrönika om en bondfamilj.
Många fick upp ögonen för Patti Smiths litterära förmåga när hennes självbiografiska "Just kids" kom häromåret. Nu kommer ytterligare en inblick i sångerskans liv, minnen och drömmar, "M Train" (september).
Det är dags att lära sig mer om nattfjärilarna, som hör till våra vanligaste djur. I "Fjärilsmannen" (oktober) delar samlaren Clas Källander med sig av kunskap och passion.
"Får man göra slut med sitt syskon?" lydde frågan som Martin och Kristian Luuk ställde i sin "bromance-show" våren 2014. Nu har brödernas terapeutiska berättelse om syskonrivalitet blivit en bok (november).
Som en goth-knasig mix av Downton Abbey och familjen Addams - så beskrivs mellanåldersmysteriet "Ada Goth" (oktober). Författare är Chris Riddell, som illustrerat många av Neil Gaimans böcker.
Hilary Mantel, den historiska romanens mästarinna, skriver också samtida noveller. Berättelserna i "Mordet på Margaret Thatcher" (november) har fått såväl ros som skäll.
Naomi Klein ger sig - till slut - i kast med klimatfrågan, i "Det här förändrar allt" (oktober).
I höst avslutar Carola Hansson den trilogi om familjen Tolstoj som hon ägnat många år åt, med "Masja" (september).
Rosa Liksom återvänder till det korta formatet i "Sånt är livet" (oktober).
Jens Lapidus går vidare med sin nya serie om Stockholmsjuristen Emilie Jansson, i "Sthlm delete" (oktober).
"Hjärnkontorets" Beppe Singer testar om hans experiment fungerar även i bokform, i "Det här måste vi testa" (september).
