Musikaliskt har Linnea Henriksson alltid varit en så kallad allätare.
– En sådan som folk rynkat pannan åt. Du, vet man skulle ha en tydlig smak - som att man skulle antingen vara en hiphoppare eller en poptjej. Jag har aldrig förstått den grejen, säger hon.
Barndomshemmet i Halmstad hade pappa tapetserat med rock- och popidoler, och popen är något som har följt med även i det egna musikskapandet. Till jazzen hittade hon genom en lärare på gymnasiet och tog henne till folkhögskolan i Skurup. Det var också där hon upptäckte hur hon kunde utveckla sin musik.
– Tiden i Skurup var fantastisk. Men det var ju ett litet ställe också. Visst kunde man ta en tur runt den där åkern, men mycket annat än att bilda band och ägna sig åt musiken fanns inte att göra.
Ville bli kändis
I en gammal minavännerbok skrev en ung Linnea Henriksson att hennes högsta dröm var att bli kändis. I dag är det inte kändisskapet, utan att stå på scen, som är det ballaste med hennes jobb.
Den senaste tiden har samarbeten med andra artister varit något hon fokuserat extra mycket på. Per Gessle, Petter och Norlie och KKV är bara några av de hon valt att jobba tillsammans med.
– Jag tror att de flesta blir bättre av att arbeta med andra i sitt område, säger hon, men tillägger att hennes känsla för teamwork är något hon fått jobba med.
I skolan hade hon svårt att ta in andra och var "skitdålig på grupparbeten".
– Framför allt vågade jag inte lita på att det andra gjorde skulle vara bättre än det jag gjorde för jag hade fått lära mig att vara bra betydde att man kunde göra allt själv och jag en äkta "duktig flicka" som skulle klara allt.
Nu är det tvärt om. I hennes och Petters låt njöt hon av att få kliva in i någon annans musikaliska värld. Linnea Henriksson använder musiken som ett sätt att skriva av sig och att stå på scen gör hon för att kunna andas. Tidigare undvek hon att skriva om sådant som låg nära i tiden, rädd för att jinxa det hon sjöng om i sina låtar.
– Det är jag inte på samma sätt längre, samtidigt behöver man lite distans. Det är så mycket som händer nu som är så jävla sjukt. Det som händer utanför, som inte når oss direkt.
Du har bland annat medverkat i Musikhjälpen och uppträtt på Faktumgalan, som ju uppmärksammar olika "sjuka saker", som klimatkatastrofer och hemlöshet. Finns det något sammanhang där din musik passar extra bra?
– Det handlar nog mer om att jag som person tycker att liknande tillställningar är viktiga. Det handlar om ansvar. Kan jag ha råd att köpa en tröja kan jag absolut göra något för de som inte ens skulle tänka den tanken. Det handlar inte om skuld. Det liksom bara hänger ihop. Vi alla hänger ihop. Världen är inte större än så.
Bidra med positiv kraft
Musiken finns som en gemensam nämnare i nästan allt hon gjort. Från tjänsten som personlig assistent till i kioskjobbet i Tylösand, där det var obligatoriskt att kunna Gessles texter utan och innan. För henne är musiken något som samlar människor.
– Jag vill bidra med en positiv kraft. Alla har sina fighter. Att utkämpa dem måste få vara det viktigaste som finns, men när man hör min musik hoppas jag att man ska kunna släppa det för en stund.
Att Linnea Henriksson fått möjlighet att lägga tid på sitt arbete tror hon är den främsta anledningen till hennes framgångsfaktor. I synnerhet när det kommer till hennes textspråk, även om hon misstänker att den utvecklingen till viss del handlar om att hon blivit äldre.
Äkta supertant
– Man känner i vilka rum man får ta plats och uttrycka sig. I dag tänker jag ”äh, jag kan ju för fan göra vad jag vill!”. Jag tänker att jag ska bli en äkta supertant som kommer undan med läppstift på tänderna när jag är 60. Ska vara så självklar med det att ingen ifrågasätter det, bara förutsätter att det är med flit.
Spelningen på Uddevalla Solid Sound blir hennes premiärbesök i Uddevalla. Festivalen har hon hört gott om, nu hoppas hon på en glad och intresserad publik.
– Musiken går igenom allt. Det är lyxigt att få bidra till en kväll som andra kan tänka tillbaka på.
Linnea Henriksson blir tyst.
– Det är faktiskt ascoolt.
