Genre: Punk Grupp: Dia Psalma När och var: 28 april, Bastionen, Uddevalla Betyg: 3 av 5
Bastionens Kulturhus brukar bjuda på bra spelningar och den här kvällen var inget undantag. Det är 23 år sedan jag såg Dia Psalma för första gången. Den här spelningen var inte lika energifylld men precis lika bra ändå.
Vi ska inte dröja oss kvar allt för länge i dåtiden men 1994 när Dia Psalma släppte sitt album Gryningstid, med i princip enbart starka spår, erövrade de Sverige med låtar som Emelie, Den som spar…, och kanske främst Tro rätt, tro fel. Idag har det alltså gått 23 år och det är samma låtar som väcker liv i både de som var med när det begav sig och de som kanske till och med inte ens var födda då.
"Där sätter Dia Psalma ribban" Introt från Gryningstid inleder den här konserten och följs av Kalla sinnen. Också det en av de starka låtarna från debutskivan. Där sätter Dia Psalma ribban. Det bjuds på ett potpurri av låtar från alla deras album men främst från genombrotts- och debutalbumet Gryningstid.
Hela åtta av albumets elva låtar framförs och trots att det är starka kort i början på kvällen är det först när vi närmar oss slutet som det blir allsång på riktigt till Hon får. Den följs av kvällens enda Strebers låt, Balladen om lilla Elsa, som också den naturligtvis lockar publiken att sjunga med.
Hög nostalgifaktor När sedan låtar som Emelie och monsterhiten Tro rätt, tro fel avlöser varandra är både nivån av adrenalin och nostalgifaktorn som högst. Det är här som kvällen kulminerar och kanske skulle ha avslutats. Efter Tro rätt, tro fel blir det extranummer som inleds med något anonyma Skymningstid och kvällens lugnaste låt Det döende barnet. Kalaset avslutas med Luft vilket gör att man ändå går därifrån med en bra känsla i magen och att det ska ta 23 år till nästa konsert med Dia Psalma vill jag då rakt inte.
Bastionens Kulturhus är en perfekt lokal för den här sortens arrangemang. Det är lagom stort och när det fylls på med 300 personer blir det sådär trångt och härligt som det ska vara. Speciellt när det står ett punkband på scenen. Dia Psalma är ett band som vet precis hur de ska framföra sina låtar för att få publiken att haka på och den som inte lockas med i trallpunken när Ulke, Stipen, Ztikkan och Pontus visar hur roligt de har på scen har antagligen aldrig varit ett stort fan av Dia Psalma, Strebers eller punk överlag.
Precis lika bra idag Ni som var med 1994 när Dia Psalma spelade på Folkets hus i Uddevalla vet att spelningen igår var precis lika bra och energin hos grabbarna (nåväl gubbar idag kanske) är nästan densamma.
