Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Foto: Claes-Göran Svantesson

    Denna artikel ingår för dig som är kund.

    Tall-Maja banade väg för det magiska

    Det började i en djup Dalaskog somrarna kring skiftet mellan 1940- och 50-tal. En sjuårig flicka fann gränsen till det magiska och upplevde en förhöjd livskänsla som hon sedan alltid velat återvända till. Många år senare blev hon fotograf och bröt ny mark in i det magiska konstfotografiet. Det lät tala om sig. Hon heter Agneta Ekman Win­gate. I morgon öppnar hon utställning på Gerlesborgsskolan.

    Utställningen heter Tall-Maja, precis som den banbrytande fotobok Agneta gav ut 1967. I den ville hon återskapa stämningen från barndomssomrarna i den förtrollande skogen och hennes fantasi visade sig skapa något som talade samma språk som folktron. ”Se, här är ju Tasse ta fot!” utropade folklivsforskaren Bengt af Klintberg, som i hennes foton såg skogsrået självt. Så kom det sig att han skrev texten till boken.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

    Tiden har gått. Agneta Ekman Wingate har hunnit jobba mycket som fotograf och dokumentärfilmare, men också som lärare. Hela tiden har längtan efter det magiska, fantasin och den konstnärliga bilden funnits där.

    – Det är först nu efter att barnen blivit vuxna och jag blivit pensionerad som jag har kunnat vända tillbaka till ursprungsfantasin och stillbildens språk, förklarar hon själv i sitt efterord när nu Tall-Maja givits ut på nytt, ”till en värld fylld med konstfotografi och Photo­shop” sammanfattar fotografen själv. Det vill säga att konstfotografin kom för att stanna, medan tekniken förflyttat sina positioner.

    Det perfekt operfekta

    Själv arbetar hon fortfarande analogt och när nu första euforin över det nya lagt sig växer ett nytt intresse för gammal teknik, för silver­gelatinbilderna, säger hon, inte minst bland unga fotografer, uppväxta med digitala bilder.

    – Gerlesborgsskolans elever är jätteintresserade av det när jag har kurser och gallerierna vill bara sälja gammaldags bilder.

    Det finns en kvalitetsskillnad, säger hon. Den gamla tekniken har ett särskilt djup i bilderna och ett personligt uttryck.

    – Det är hantverk från början till slut.

    – I Japan finns en filosofisk konstsyn, wabi-sabi, som jag kan applicera på mitt arbete. Man talar om ”the perfect imperfect”. Ingen­ting kan bli 100 procent perfekt, i hantverk blir alltid det mänskliga synligt, säger hon.

    – Det är handens arbete och sinnets känsla som förs över till betraktaren.

    Och det är den överföringen konst i grund och botten handlar om, säger hon, om att vi ska beröra varandra.

    – Det ska vibrera invärtes hos betraktaren.

    Som det vibrerade hos Bengt af Klintberg och som det vibrerar hos Gösta Flemming på Bokförlaget Journal. För honom har det lett till beslutet att ge ut boken på nytt, samt förse den med engelsk text för att lanseras utomlands; Berlin och Paris är redan inbokade.

    Möjlighet för det omöjliga

    Men först alltså Gerlesborgsskolans galleri. Fram till 7 juli hänger originalbilderna där, komponerade av många negativ, en metod hon uppfann under arbetet med Tall-Maja. Det hade att göra med längtan efter att ta sig över den magiska gränsen.

    – Kamerans registrerande dokumentära möjligheter räckte inte till för mig. Våra sinnen är så mycket mer än en teknisk registrering av vad som finns framför kameralinsen, förklarar hon i sin text.

    För vågat 1967

    En bild visas också, som inte finns i boken, av en man med eregerad penis. Den vågade de inte trycka 1967 och då får den nöja sig med att höra till utställningen nu. Boken ska vara som när det begav sig.

    – Den är en berättelse om det fria och vilda hos människan, det som finns inom oss när vi inte har medelklasstruktur utan släpper loss.

    Tall-Maja var ”möjligheten till det omöjliga”.

    Så blev boken också en start för konstfotografiet.

    På senare år har Agneta Ekman Wingate, bosatt i Skärkäll vid Gerlesborg, också arbetat mycket med trädgårdar. Hon har bland annat anlagt en gudinne­trädgård.