– Jag vill skapa en äkta känsla. Allt behöver inte vara som jag har föreställt mig från början, utan det kan bli helt annorlunda. Bara man får fram rätt känsla.
Emil Jonsviks liv som regissör började när han redan som tonåring gjorde en skateboard-film. Sedan dess har jobben blivit fler och större, och det riktiga genombrottet kom för två år sedan med långfilmsdebuten 7X – lika barn leka bäst. En nästan dokumentärlik historia om hur ett vapen vandrar mellan ungdomar och hur det påverkar dem. Filmen belönades med flera priser.
– Vi gjorde 7X som den ska göras, med mycket handkamera och lite av en dokumentärkänsla.
Storfilmstänk
Jonsviks nästa film, Krigarnas ö, spelas in i sommar och har en något annorlunda utformning.
– Den här gången är det mer storfilmstänk, mer anpassat för bio. Ett annat bildspråk.
Emil Jonsvik berättar att han har lärt sig några läxor från sin första film. Framförallt kommer hans team att satsa hårdare på marknadsföring och PR.
– Filmen ska vara en snackis redan innan den kommer på bio.
Målet är Cannes-festivalen, våren 2013. Men premiären i Sverige dröjer till vintern samma år.
Du vill alltså ha fått alla priser redan när Krigarnas ö går upp på svenska biodukar?
– Hahaha, ja, lite så är det. Vi frågar oss inte om, utan hur, vi ska göra en bra film. Jag tycker att man ska ha fokus och tro på sin egen grej. Annars kan det lätt smyga sig in rädsla.
Tänker utanför boxen
Producent för Krigarnas ö är ett något oväntat namn – Linda Skugge. En person som aldrig har varit i filmbranschen i en liknande roll, men som enligt Jonsvik passar perfekt.
– Jag går mycket på magkänsla och vill göra saker som filmbranschen inte vågar. Jag frågade mig vilka personer jag vill ha med i det här och kom att tänka på henne. Hon har ett oerhört driv och är väldigt orädd. Man måste tänka utanför boxen.
På samma sätt försöker han arbeta bort mönster kring allt som finns i samband med hans film.
– Många skådespelare går skådespelarskola där de får verktyg som sedan får helt motsatt effekt. Jag säger inte att det alltid är så, men det kan vara så. Det kan finnas ramar. Vi vill dra bort dem. Det ska inte finnas några begränsningar.
Vill skapa något unikt
Emil Jonsvik har själv svårt att beskriva sig själv som regissör, men är bergssäker på vad det är han strävar efter.
– Framförallt vill jag skapa trygghet och vara en inspiration. Och jag vill skapa något unikt. Jag vill att folk ska veta att de får något äkta när de arbetar med mig, och att jag blir erkänd på det sättet.
Med hjälp av dessa ingredienser ska Krigarnas ö bli filmen som Emil Jonsvik drömmer om. En film med äkta känsla.
Emil Jonsviks nya långfilm, Krigarnas ö, spelas in i sommar. Handlingen utspelar sig i Stockholms skärgård, dit en pappa tillsammans med sin 16-åriga dotter, som han på grund av ett familjedrama inte har träffat på två år. Efter ett tag blir dottern kär i en kille. Han är gängledare i en grupp som ägnar sig åt rollspel, och dottern involveras allt mer i lekarna. Det visar sig handla om skrämmande aktiviteter, vilket gör att pappan försöker stoppa sin dotter från att vara med i rollspelet. I ett desperat försök att skydda sin dotter ger sig till sist pappan själv in i leken.
– När jag var liten lekte man Röda vita rosen, men numera är det andra lekar. Ett hårdare spel.
Ålder: 33 år
Familj: Bor med 5-årige sonen Fabian i Tullinge utanför Stockholm.
Bakgrund: Bodde i Grundsund, Skaftö, under en stor del av sin uppväxt. Flyttade därefter till Uddevalla ett par år.
Tre filmfavoriter: Guds stad (2002), Gomorra (2008) och La Haine / Medan vi faller (1995)
