Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Skräpigt. Strömmarna i havet gör att mycket plast hamnar i Nordsjön och spolas i land längs västkusten. Här syns Havsmiljöinstitutets Daniel Hansson på Valboholmen i Lysekil.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Mikroplast – ett hot mot världshaven

När plast sönderdelas bildas så kallad mikroplast. Ett stort och nyligen upptäckt problem som hotar livet i havet. Nu uppmärksammar Havsmiljöinstitutet fenomenet med en film under Västerhavsveckan.

Att plast är ett problem för havsmiljön har varit känt länge. Men sedan ett par år tillbaka har forskare även fått alltmer kunskap om mikroplast – alltså de millimeterstora bitar som bildas när plasten sönderdelas. Nu uppmärksammar Havsmiljöinstitutet problemet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

– Forskningen kring det här började för bara 10-15 år sedan, och läget har accelererat de senaste åren i form av ett allvarligt hot. Tidigare trodde man att det här bara drabbar djur, men nu har man sett att det kan vara ett problem även för människor, säger Daniel Hansson, oceanograf på Havsmiljöinstitutet.

Mikroplaster är så små att de lätt hamnar i marina djur och med det inkluderas i näringskedjan. Många plaster innehåller kemikalier och lagras i till exempel en fisk – vilken senare står på matbordet med samma gifter i sig.

Forskning har också konstaterat att mikroplaster har en tendens att dra till sig nya, fettlösliga, miljögifter som finns i havsmiljön. De binder sig till plasten.

– De här gifterna kan ofta vara cancerogena och hormonstörande, säger Daniel Hansson.

I en debattartikel i DN den 23 juli uppmärksammade Martin Hassellöv och Anna Kärrman, Göteborgs respektive Örebro universitet, samt Johanna Sandahl från Naturskyddsföreningen, det akuta bryderiet med mikroplaster.

I artikeln efterlyser de fler miljösmarta beslut på EU-nivå, men också förhöjt ansvar från enskilda individer. I höst kommer de båda nämnda universiteten att med hjälp av ny teknik kartlägga problemet på väst- och ostkusten. Det finns fortfarande mycket att ta reda på.

– Man är säker på att det här är ett problem, men det är svårt att, till exempel, veta hur olika plaster tar upp gifter, förklarar Hansson.

Det finns fortfarande oklarheter kring mikroplaster och deras påverkan på miljön. Forskningen har ännu inte tagit reda på till exempel vilka fiskar som har störst tendens att bära med sig plast och de gifter som kan följa med.

Men för att belysa det som vetenskapen redan känner till har Havsmiljöinstitutet gjort filmen Strömmar av plast, vilken delfinansieras av bland annat VG-regionen och Länsstyrelsen.

Den 5 augusti visas den på forskningsfartyget Skagerak i Lysekil, som en del av Västerhavsveckan. Samma kväll visas filmen på Bohusläns museum.

– Läget är kritiskt och problemet är potentiellt väldigt stort, säger Daniel Hansson.