Monte dei Paschi di Siena är världens äldsta bank, men tyngd av problemlån. Europeiska centralbanken (ECB) har trots det sagt ja till ett privat räddningspaket för banken, från ett bankkonsortium med JP Morgan i spetsen, uppger tre källor för nyhetsbyrån Reuters.
Enligt den plan som vunnit gehör får banken 5 miljarder euro i kapitaltillskott. Dessutom planeras ett upplägg som innebär att problemlån för 10 miljarder euro säljs av.
- Det är goda nyheter, dels för att man försöker lösa problemet för banken, och dels för att man försöker hitta en privat lösning, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, till TT.
Samtidigt finns problem för det italienska banksystemet, framhåller han, genom en stor mängd osäkra lån och en svag ekonomisk tillväxt i landet.
Åtta deltar
Monte dei Paschi-aktien lyfte redan under eftermiddagen på Milanobörsen när det framgick att utsikterna ljusnat, bara timmarna före fredagskvällens redovisning av stresstester av 51 europeiska storbanker.
Totalt åtta banker har åtagit sig att delta i det konsortium som ska rädda Monte dei Paschi. Krisen i banken, som har pågått länge, har hittills i år raderat ut 75 procent av bankens börsvärde.
En kollaps för Monte dei Paschi skulle troligen snabbt sprida problem i hela det italienska banksystemet och även skapa politiska problem för premiärminister Matteo Renzi. Spridningsrisker utanför Italien skulle också finnas.
Till skillnad från Spanien och Irland gick italienska staten aldrig in med direkt bankstöd under finanskrisen. Men tre års italiensk recession har skapat en våg på 360 miljarder euro (cirka 3,4 biljoner kronor) av problemlån, där låntagarna inte klarar sina betalningsåtaganden.
Samtidigt är Renzis regering förhindrad att gripa in med statliga stödpaket, då EU:s nya regelverk för banksektorn har stramats upp på senare år och gör det svårare att använda skattepengar för att rädda banker.
Utöver JP Morgan och Mediobanca ska Citigroup, Bank of America, Deutsche Bank, Goldman Sachs, Santander och Credit Suisse ingå i det konsortium som nu väntas skjuta till kapital, enligt Reuters källor.
Höjda krav
Höjda kapitaltäckningskrav har bidragit till att stärka merparten av bankerna, så att de nu har bättre motståndskraft mot en ekonomisk kris, men det betyder inte att de kan sägas vara i toppform, betonar Andrea Enria, ordförande i Europeiska bankmyndigheten (EBA).
Förutom den italienska banken hade österrikiska Raiffeisen, spanska Banco Popular och två irländska banker vissa problem att klara stresstesterna. De irländska banker som uppvisade klena resultat var Allied Irish Banks och Bank of Ireland.
- Det är inte överraskande att de här bankerna pekas ut, för vi vet omständigheterna kring dem. De har på grund av de senaste årens utveckling en ryggsäck att bära på, säger Robert Bergqvist.
Det handlar framför allt om banker i "eurokrisländer", förklarar han – och betonar att det handlar om ett test.
- Hade de haft brister hade åtgärder tvingats fram på ett tidigare stadium. Nu är det upp till tillsynsmyndigheten i respektive land att sitta ner med respektive bank.
De svenska bankerna
De fyra svenska storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – finns bland de totalt 51 europeiska storbanker som har testas.
- De svenska bankerna sticker ut åt det positiva hållet, säger Robert Bergqvist, väl medveten om att han arbetar på en av dem.
Finansinspektionen bekräftar bilden han ger och skriver på sin hemsida att "svenska storbanker visar motståndskraft" i testet.
I stresstesterna har bankernas motståndskraft prövats genom att gå igenom hur olika svåra scenarion skulle påverka dem. Det har inte utfärdats några godkända eller underkända betyg, men analytikerna har fokus på de banker vars kapitalbuffert ser ut att falla för lågt i problematiska lägen.
De fyra scenarion som har testats är alla på tre år. Det första är en ihållande period med kraftiga uppgångar i marknadsräntor och dålig likviditet. Det andra är en svag ekonomisk utveckling som påverkar bankers lönsamhet. Det tredje är kreditproblem, både offentliga och privata. Den fjärde faktorn som har testats är ett stresscenario där kreditmarknaden i gråzonen, så kallade skuggbanker, växer kraftigt.
Resultaten redovisas av Europeiska bankmyndigheten (EBA).