Det finns brister i tillsynen av kärnkraftverk, enligt Riksrevisionen. Arkivbild.
Det finns brister i tillsynen av kärnkraftverk, enligt Riksrevisionen. Arkivbild.

Brister i tillsynen av kärnkraftverk

Tillsynen av svenska kärnkraftreaktorer brister trots skärpta säkerhetskrav efter Fukushima-katastrofen 2011 och ökad risk för terrorattacker, slår Riksrevisionen fast i en granskning. Kritiken omfattar även regeringens hantering av frågan.

ANNONS
|

En förvärrad hotbild vad gäller intrång och terrordåd har ökat kraven på säkerhetsarrangemangen kring svenska kärnkraftverk och därmed tillsynen av att det fungerar som det ska, enligt Annelie Jansson Westin, projektledare på Riksrevisionen.

- Det är ju ingen tvekan att det finns ökade yttre hot. Det ju alla, hur världen ser ut.

Nya säkerhetskrav

Tillsynsarbetet har även komplicerats av att det handlar om åldrande kärnkraftverk, som byggdes för 30–40 år sedan, och nya tekniska säkerhetskrav som tillkommit efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima, Japan, 2011.

ANNONS

- Det är en ständig utveckling av säkerhetsfrågorna som ökar behovet av tillsyn, säger Annelie Jansson Westin.

TT: Hur orolig ska man vara för säkerheten i svenska kärnkraftverk?

- Det har inte ingått i granskningen, vi kan inte bedöma det. Vi är ju inte kärnkraftstekniker. Det vi har tittat på är hur myndigheterna har använt sina resurser.

Hon tycker att Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och regeringen delar ansvaret för att tillsynen inte fungerar som den ska.

- Jag tycker nog att båda har ett ansvar för det här, säger hon.

- Regeringen har ju till uppgift att styra sina myndigheter och då kan man ju tänka att de ska se till att den tillsyn de har efterfrågat faktiskt utförs. Men samtidigt är det ju upp till SSM att när de har begärt mer medel faktiskt använda det.

ANNONS

Rätt kompetens

När Riksrevisionen har bett Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) att förklara varför de inte använder hela sitt anslag för tillsyn har SSM bland annat hänvisat till att det har varit svårt att rekrytera den specialistkompetens som behövs, enligt Annelie Jansson Westin.

- Just att få tag på rätt kompetens verkar ha varit ett problem, säger hon.

SSM har till revisorerna även pekat på att osäkerheten kring kärnkraftverkens livslängd och tvära kast vad gäller investeringar från kärnkraftsoperatörerna har bidragit till att försvåra bedömningen av myndighetens resursbehov.

I sina rekommendationer skriver Riksrevisionen bland annat att regeringen bör se till att SSM faktiskt genomför den tillsyn av kärnkraften som har efterfrågats och som myndigheten har fått ekonomiskt utrymme att göra.

Dessutom vill revisorerna se att regeringen informerar riksdagen om hur de ökade anslagen till kärnkraftstillsynen som har gjorts faktiskt har använts och vad det har inneburit att anslaget inte utnyttjats fullt ut.

De skarpaste formuleringarna i rapporten gäller dock SSM, som konstateras inte utnyttja de ökade anslag man bett om och också fått.

"Myndigheten utför inte den tillsyn som det finns ekonomiskt utrymme för", skriver riksrevisor Ingvar Mattson i en kommentar.

ANNONS
TT
Fakta: Sex reaktorer kvar om två år

Två kärnkraftsreaktorer i Oskarshamn har tagits ur bruk på senare år, vilket innebär att Sverige i dag har åtta reaktorer kvar. För dörren står även beslutad avveckling av två av fyra reaktorer i Ringhals 2019–2020.

Om drygt två år kommer Sverige att ha sex reaktorer fördelat på tre kärnkraftverk: Forsmark 1, 2 och 3, Oskarshamn 3 och Ringhals 3 och 4.

Utöver de tre kärnkraftverken finns ytterligare ett antal kärntekniska anläggningar i landet, som kärnbränslefabriken Westinghouse som ligger i Västerås, Studsvik utanför Nyköping, som hanterar låg- och medelaktivt avfall, samt det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, i Oskarshamn.

Källor: Strålsäkerhetsmyndigheten, Sweco

ANNONS