Han blev bestulen på kvarts miljon

Trenden har varit tydlig i flera år. Från 2012 till 2016 har antalet kontokortsbedrägerier nästan dubblerats, hittills i år har de ökat med 20 procent. När det gäller brottsrubriceringen datorbedrägerier har det under första halvåret 2016 inkommit 57895 anmälningar, snart lika många som under hela 2015 (67085).

I de flesta fall handlar det om stulna kortuppgifter som används för köp på internet. Vanligast är att tjuven hackar sig in i ett företags databas och på så sätt kommer över tiotusentals kortuppgifter, eller att man drabbas genom att få falska mejl eller telefonsamtal från bedragare som utger sig för att vara från ett välkänt företag eller myndighet.

- Den här typen av brott har ökat lavinartat och är en av våra största utmaningar i framtiden, säger Mattias Falkbåge, gruppchef för Nationellt bedrägericenter på polismyndigheten.

Hackade datorn

Han tror att en anledning till ökningen är anonymiteten då bedragaren inte behöver möta sitt offer.

Ett av de mer långlivade bedrägerierna kallas "Microsoft-bluffen". Börje Robsén trodde att det var mjukvarujätten som ringde när han lyfte luren i maj i år.

Han hade precis kommit hem från sjukhuset och gick på en rejäl antibiotikakur.

- I efterhand förstår jag inte vad jag gjorde, säger han.

Hemma hade alla ikoner på datorskärmen plötsligt försvunnit och rösten i luren lovade att han skulle få hjälp, bara han uppgav sina kontouppgifter.

- Jag uppfattade dem som seriösa. De sa: "Vi har kollat upp din dator och det är många som har hackat sig in på den".

"Kämpar och kämpar"

Två dagar senare upptäckte han att bankkontot var länsat på 250000 kronor. Han har varit i kontakt med både banken och polisen, men inte fått några pengar återbetalda.

- Banken sade att det var mitt eget fel. Att det var jag som hade "lagt upp plånboken på skrivbordet". Jag mår så dåligt nu att det inte är sant. Jag bara kämpar och kämpar och försöker få klarhet i ärendet, säger han.

Marcus Nohlberg, doktor i informationssäkerhet vid Högskolan i Skövde, tror att bedrägerier kommer att bli vanligare. Enligt honom behövs det hårdare straff för att väga upp för de små risker bedragarna utsätter sig för.

Lätt få kredit

En stor del av ansvaret för att bättre kunna skydda folk mot identitetsstölder ligger på kreditgivningsinstituten, menar han. I dag är det alldeles för lätt att teckna till exempel ett telefonabonnemang i en annans namn. I stället borde en kreditkoll från ett företag kräva godkännande från den berörda personen.

- Det skulle vara en väldigt enkel lösning. Om man tittar på id-stölder så tror jag att en annan inställning till kreditgivning hade ändrat hela den problematiken, säger han.

Erik Ottosson

TT