Riksbankschefen Stefan Ingves befarar att en dryg halvering av valutareserven kan skapa problem då han tror det kan bli svårt att ta nya lån i ett skarpt krisläge. Arkivbild.
Riksbankschefen Stefan Ingves befarar att en dryg halvering av valutareserven kan skapa problem då han tror det kan bli svårt att ta nya lån i ett skarpt krisläge. Arkivbild.

Reduktion av valutareserv skjuts upp

Den drastiska minskningen av Riksbankens valutareserv som regeringen planerat till årsskiftet skjuts upp. I stället vill regeringen nu ha hjälp att utreda ett nytt förslag, som ska vara klart 2019.

ANNONS
|

Valutareserven skulle minskas med drygt hälften, 200–250 miljarder kronor, redan i januari. Och det fanns enligt finansmarknadsminister Per Bolund (MP) stöd för planen i riksdagen.

Nu backar han dock från denna plan. Frågan ska i stället utredas av den parlamentariska riksbankskommittén som leds av Mats Dillén, enligt ett pressmeddelande från Finansdepartementet.

Det innebär att det dröjer till tidigast 2019 innan det kommer ett nytt förslag om Riksbankens balansräkning och valutareserv. Och enligt bedömare ökar även osäkerheten kring om det omstridda förslaget verkligen kommer att genomföras.

- Osäkerheten ökar i och med att man utreder det igen, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren.

ANNONS

Finansdepartementet utlovar ett beslut om tilläggsdirektiv till Riksbankskommittén i höst.

"Det finns stora fördelar med att låta Riksbankskommittén ge förslag på hur Riksbankens finansiella oberoende ska stärkas. Det kommer också ge bra förutsättningar för en bred förankring i riksdagen", skriver Per Bolund i en kommentar.

Förslaget om att drastiskt minska valutareserven har bland annat sågats av riksbankschefen Stefan Ingves och andra ledamöter i Riksbankens direktion.

TT
Fakta: Det uppskjutna förslaget

Det förslag som regeringen nu tvekar om ladets fram i mars. Det handlar om en bantning av Riksbankens valutareserv, från dagens 450 miljarder till cirka 200 miljarder kronor. Samtidigt ville regeringen strama åt Riksbanksdirektionens möjlighet att på eget initiativ begära förtida upplåning via Riksgälden för att i framtiden öka valutareserven.

Regeringen ville sätta ett tak för Riksbanken när det gäller förtida upplåning på 50 miljarder kronor och ville även villkora denna typ av lån med att de måste motiveras med "synnerliga skäl".

Om Riksbanken ville låna mer än 50 miljarder för att fylla på valutareserven ville regeringen att det skulle kräva beslut i riksdagen. Riksgälden ska dock fylla på reserven löpande, om Riksbanken använder pengar till likviditetsstöd till banker i kris.

ANNONS