Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171207-etableringsjobb-577378_se.bhn_1.jpg
Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe. Arkivbild.

Statsministern gillar etableringsjobben

Fack och arbetsgivare vill ha ekonomisk hjälp av staten för att driva igenom etableringsjobben för nyanlända. Statsministern är positiv och på fredag inleds samtalen med regeringen formellt.

De formella samtalen mellan fack och arbetsgivare å ena sidan och regeringen å den andra inleds på fredagen. Tillsammans ska de försöka hitta en modell för de så kallade etableringsjobben, främst riktade till nyanlända som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Förslaget bygger på att staten skjuter till pengar. Om det inte sker eller om det blir för lite faller hela idén.

Kan bli annan lösning

Statsminister Stefan Löfven tror att det går att hitta en lösning men pekar bland annat på att EU måste ge grönt ljus.

TT: Är det orättvist att nyanlända ska kunna tjäna 16 000 kronor utan skatt medan andra får betala skatt på samma lön?

- Det är den typen av lösningar som vi behöver diskutera. Det är inte sagt att det blir precis den lösningen, säger Löfven.

TT: Hur dyrt kan det bli?

- Det är bland annat det vi måste se. Först vilken teknisk lösning som ska väljas och i så fall till vilken kostnad. Men vi ska komma ihåg att i andra änden har vi kostnaden för arbetslösa människor om vi inte gör något, säger Löfven.

Inte dyrt

Men Anders Weihe, som lett samtalen från arbetsgivarsidan i den principöverenskommelse som träffats med flertalet LO-fack och tjänstemannafacket Unionen, tycker att debatten om pengarna blivit ensidig.

- Jag tror det finns 17 olika former av subventionerade anställningar, och vissa av dem har högre subventionsgrad än det som vi har föreslagit, säger Weihe.

Om en del av dagens subventionerade anställningar som inte fungerar byts mot etableringsjobb så behöver det inte bli särskilt dyrt, menar Weihe.

- Tanken är inte att det här ska innebära några ökade kostnader, tvärtom. Om reformen fungerar så tror jag att alla tjänar på det här, säger Weihe.

På fredag förmiddag ska arbetsmarknadsmarknadsminister Ylva Johansson vid en presskonferens kommentera de inledande samtalen om förslaget som hon har haft med fack och arbetsgivare.

Risk för långbänk

Vissa delar av förslaget till etableringsjobb kan behöva passera riksdagen. Weihe varnar för då för att reformen fastnar i långbänk, och den tiden finns inte, anser han.

Om Allianspartiernas kritik mot etableringsjobben säger han:

- Det är märkligt att de väljer att misstolka det här.

Allianspartierna lade tidigt i höstas fram ett eget jobbförslag för nyanlända svenskar.

Vid riksdagens frågestund på torsdagen kritiserade Centerledaren Annie Lööf parternas förslag för att det inte omfattar företag utan kollektivavtal. Hon uppgav att därmed utesluts 60 procent av alla företag, de flesta småföretag där jobb skapas.

Fakta: Förslaget

Förslaget till etableringsjobb bygger på att hitta en modell för att underlätta för nyanlända att få in en fot på den privata arbetsmarknaden.

Modellen riktar sig till nyanlända som kommit till Sverige de senaste 36 månaderna, unga under 25 som har varit arbetslösa mer än sex månader och personer över 25 som varit långtidsarbetslösa över ett år.

Lönen ska motsvara en minimilön inom varje avtalsområde, i snitt runt 19 000 kronor före skatt enligt IF Metall. Arbetsgivarna betalar 8 000 och staten resten. Inga arbetsgivaravgifter.

MEST LÄST