Transportstyrelsen och Motormännen har olika syn på vad som borde ha gjorts sedan Volkswagens utsläppsfusk blev känt hösten 2015. Arkivbild.
Transportstyrelsen och Motormännen har olika syn på vad som borde ha gjorts sedan Volkswagens utsläppsfusk blev känt hösten 2015. Arkivbild.

Strid om dieselåtgärder

Transportstyrelsen slår tillbaka mot Motormännen som i helgen anklagade myndigheten för att vara handlingsförlamad när Volkswagens utsläppsfusk blev känt hösten 2015.

ANNONS
|

- Vi skulle ha kunnat införa ett försäljningsförbud men det hade varit helt värdelöst, för de personbilar som såldes då var av senare utgåva och inte berörda. Det vi hade kunnat stoppa var ett par hundra små pickuper men vi bedömde att de företagare som hade beställt dessa var beroende av bilarna, säger Hans Norén, handläggare på Transportstyrelsen.

Enligt Transportstyrelsen fanns också alternativet att ge respektive fordonsägare böter för att deras bil inte var i föreskrivet skick.

ANNONS

- Men det tyckte vi inte heller var någon bra åtgärd, säger Norén.

"Bättre än Sverige"

Bakgrunden är alltså att Motormännen i helgen på DN Debatt anklagade Transportstyrelsen för att vara handlingsförlamad när det gäller frågan kring det man benämner "Volkswagens utsläppsfusk" som uppdagades hösten 2015. Grundkritiken är att svenska myndigheter har lämnat ansvaret till bilimportörerna att åtgärda de felaktiga bilarna utan att följa upp arbetet.

Enligt Motormännen har utsläppsskandalen hanterats bättre av Transportstyrelsens motsvarigheter i Tyskland och Österrike där myndigheterna krävt att bilarna återkallats och åtgärdats.

- Hur ser Transportstyrelsen på situationen att bilmodeller som återkallats i Tyskland, Österrike och Frankrike fortfarande rullar på vägarna här? Det är Transportstyrelsens ansvar att konsumenterna i Sverige får samma åtgärder, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på Motormännen.

Men även här har Transportstyrelsen en avvikande uppfattning.

- Vi som nationell myndighet har ingen roll i kravställningen på tillverkarna, det är de nationer som har utfärdat typgodkännandet som kan ställa krav på vilka åtgärder som ska vidtas för att bilarna ska ställas i det skick som krävs för att uppfylla lagstiftningen, säger Hans Norén.

ANNONS

Svårt nå 100 procent

Motormännen kräver nu att regeringen medverkar till att Transportstyrelsen "skyndsamt" ställer tvingade krav på åtgärder från biltillverkarna. När det gäller just Volkswagens omfattas cirka 226000 bilar i Sverige. I nuläget har cirka 120000 bilar åtgärdats, enligt företaget.

- Hundra procent kommer att vara väldigt svårt att uppnå. Det beror ytterst på att vid alla sådana här aktioner är det bilägarna som ska lämna in sin bil, säger Marcus Thomasfolk, informationschef på Volkswagen i Sverige.

- I Sverige, liksom i 24 av 28 EU-länder, så är det samma upplägg, det vill säga en frivillig aktion och inte en återkallaning. Återkallning genomför man som regel när det handlar om säkerhetsrelaterade frågor, säger Thomasfolk.

TT
Fakta: Miljözoner

I dag kan trafik med tunga fordon som inte uppfyller vissa utsläppskrav begränsas i miljözoner. Det är upp till kommunerna att reglera var och när bestämmelserna om miljözoner ska gälla.

Bestämmelserna om miljözoner kan i framtiden utökas till att gälla fler fordon, även personbilar.

Transportstyrelsen har föreslagit två nya typer av miljözoner med syfte att förbättra luftkvaliteten i tätorter:

Miljözon 2: Omfattar personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. För att ett dieselfordon ska få köras i denna zon krävs att det uppfyller kraven för "Euro 6". För fordon som drivs på bensin, etanol eller gas gäller kraven för "Euro 5".

Miljözon 3: Omfattar personbilar, motorcyklar, mopeder klass 1, lätta och tunga lastbilar och bussar. I denna zon får lätta fordon som drivs av el eller vätgas köras. För tunga fordon gäller att de ska vara el- eller vätgasdrivna, alternativt elhybrider som uppfyller kraven för "Euro 6".

Ärendet ligger nu hos näringsdepartementet.

Källa: Transportstyrelsen

ANNONS