Hur känns det att bo på en ort som förlorat sin arbetsförmedling, försäkringskassa och sitt apotek? En ort där den enda skolan är hotad av nedläggning och där tidningens lokalredaktion läggs ner?Frågan väcks av Jordbruksverkets landsbygdsstrateg Christel Gustafsson. Hon menar att just detta sker i allt fler delar av Sverige och att den som upplever detta kan känna sig både marginaliserad och maktlös.– Om de statsbärande inte verkar vara intresserade av min verklighet kan det leda till ointresse för den etablerade politiken och ge grogrund för nya politiker, säger Gustafsson och fortsätter: – Centraliseringen har skapat ett "vi" och "dom", där många utanför storstäderna inte känner sig delaktiga i samhället. Inte värda att bli satsade på. Trenden är att man ska satsa på det stora, och inte i det lilla. Det gäller statliga myndigheter och verk, som lämnar landsbygden. Regioner, som satsar på regioncentra och kommuner, som värnar om tätorten för att klara sig i konkurrensen och därmed medvetet glömmer det som är därutanför.Men centraliseringen gäller inte bara offentlig verksamhet utan även media, säger Gustafsson och hänvisar till aktuell forskning. Enligt den har, under de senaste tio åren, en tredjedel av tidningarnas lokalredaktioner lagts ned och tjänster centraliserats till huvudorterna. Följden blir, enligt forskarna, sämre lokalbevakning, en landsbygd i politisk och demokratisk i skugga. – Det finns ett klart samband mellan journalistisk bevakning och intresse och kunskap om vad olika politiska riktningar står för. När inte den lokala demokratin beskrivs blir det svårare att göra val grundat på sakpolitik. Om jag, som medborgare, känner mig distanserad från de etablerade alternativen ökar sannolikheten att välja något annat, säger Gustafsson, som menar att detta i tur kan bana väg för odemokratiska krafter. – Jag tror att många är arga och vill protestera mot den utveckling de ser. Ett sätt blir att lägga rösten på någon som inte står för det etablerade. Hur ska då den här utvecklingen stoppas? Vad krävs för att alla, i stad och land, ska känna sig lika viktiga för Sveriges utveckling?Christel Gustafsson har två förslag:– Det offentliga måste sluta att slentriancentralisera. Och ha alltid med konsekvenserna för landsbygden när politiska beslut och reformer fattas. Men det finns även de som anser att det är politisk övertygelse, snarare än maktlöshet, som får folk att rösta på SD. Så här säger Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitetet i Sundsvall: – Forskningen visar det är Sverigedemokraternas politik, särskilt deras ståndpunkt i invandringsfrågan, som lockat folk att lägga sin röst på dem. Inte ett allmänt politiskt missnöjeForskningen han hänvisar till bygger på studier gjorda före höstens val. Men, enligt Bolin, finns det egentligen inget som tyder på att nya studier skulle komma fram till ett annat resultat. Och att tala om en typisk SD-väljare. Som om det endast fanns en sort, är enligt Bolin helt fel. – Tidigare har man sagt att det är unga, arga män från landsbygden som valt att lägga sin röst på SD. Och även om det är en förenklad bild har den stämt i viss utsträckning. I dag, när partiet fått över 12 procent i riksdagsvalet, på vissa håll till och med 25 procent, så finns väljarna i alla läger. Bland yngre och äldre, på landet och i stan. Enligt Bolin är det främst två saker som bidragit till SD:s framgång. Dels framväxandet av en fungerande partiorganisation med aktiva politiker på såväl kommun- och region och riksdagsnivå, som man kan rösta på. Dels att migrationspolitik har hamnat högre upp på den politiska agendan, bland annat som en konsekvens av de senaste årens ökande flyktingström.
………………………............................................................................Migration och flyktingströmmarI hela världen finns i dag cirka 50 miljoner flyktingar. År 2013 invandrade 115 845 personer till Sverige. Det är cirka 10 000 personer fler än året innan. Den största gruppen, 18 procent, var återinvandrade svenskar. Ökningen av antalet invandrare berodde till stor del på att invandringen från Syrien och Somalia ökade med cirka 13 000 personer jämfört med föregående år. År 2013 var det cirka 54 000 personer som sökte asyl i Sverige. En ökning med cirka 10 000 personer jämfört med året innan. När det gäller världens i-länder hade Tyskland, USA och Frankrike flest asylsökande under 2013. U-länder i närheten av konfliktområdena tar emot flest flyktingar. Exempelvis är cirka 3,2 miljoner syrier i dag på flykt i Syriens grannländer. 20 procent av Libanons totala befolkning är flyktingar från Syrien. Att jämföra med de 56 400 syrier som sökte asyl i något i-land under 2013.
Källa: Migrationsverket och FN:s flyktingorgan UNHCR
---------------------------------------------------------------------------------
Det har varit en turbulent höst i svensk inrikespolitik.Sverigedemokraterna fick 12,86 procent av rösterna i riksdagen blev församlingens tredje största parti.Ett maktförhållande som så småningom ledde till regeringskris, hot om nyval och decemberuppgörelse.Men vilka röstade på SD och varför?Valanalyser visar det framförallt var på landsbygden som väljarna vände sina forna partier ryggen och lade sin röst på Sverigedemokraterna.Varför blev det så och hur ser politikerna, forskarna och väljarna själva på saken?Det är frågor som vi försöker besvara i en serie artiklar.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fotnot: Forskningen som Christel Gustafsson hänvisar till är rapporten "Landsbygd i medieskugga", 2014, av Gunnar Nygren och Kajsa Althén vid Södertörns högskola
