Hummerforskning. Docent Susanne Eriksson, bland annat verksam på Lovens centrum i Fiskebäckskil, ska leda ett fyraårigt forskningsprojekt som ska ge svar på frågan om det går att odla hummer­ på västkusten. Foto: Lasse Edwartz
Hummerforskning. Docent Susanne Eriksson, bland annat verksam på Lovens centrum i Fiskebäckskil, ska leda ett fyraårigt forskningsprojekt som ska ge svar på frågan om det går att odla hummer­ på västkusten. Foto: Lasse Edwartz

De försöker att odla hummer

Nu har ett fyraårigt projekt som ska ge svar på om det går att odla hummer i Sverige på ett småskaligt sätt som är ekonomiskt och ekologiskt hållbart inletts. Målet är att skapa nya möjligheter för den som vill satsa på marint vattenbruk.

ANNONS
|

– Redan till våren hoppas vi att det finns en massa små humrar på Kristineberg som ska användas i projektet, säger Susanne Eriksson, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet och verksam på Lovens centrum i Fiskebäckskil.

Susanne Eriksson har ägnat 25 år åt att forska om havskräftor. Nu byter hon art och ska leda ett projekt som handlar om odling av hummer i Sverige. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) har beslutat stödja projektet med 16 miljoner kronor.

– Humrar är inte lika känsliga som kräftor och därför lättare att odla, säger hon. Ett problem är att humrar är mer aggressiva än kräftor och måste hållas åtskilda så att de inte anfaller varandra.

ANNONS

Det tar mellan två till tre år innan humrarna blir så stor att de går att äta.

– Den stora utmaningen blir att hitta en lösning som innebär att detta kan bli ett intressant alternativ för fiskare eller andra som vill föda upp humrar.

I nuläget handlar det inte om att starta en massa små hummerkläckerier runt om i Sverige. Susanne Eriksson vill i stället göra det möjligt för intresserade att köpa mindre humrar på ett par centimeter som sedan ska få växa till sig i hummerodlingar.

Om allt går enligt planerna kommer det att finnas en pilotanläggning för odling av hummer och havskatt om fyra år. Just nu tittar fiskforskare vid Göteborgs universitet närmare på odling av havskatt. Det handlar om två arter som har ett stort kommersiellt intresse.

– En fördel med odlad hummer är att fisket av vild hummer förhoppningsvis kommer att minska. Man får inte glömma bort att det är ett hårt tryck på fiske av hummer i Sverige i dag.

Det finns exempel i flera andra länder där fisket av vild hummer lett till att odlad hummer har satts ut för att stödja det vilda beståndet. Nämnas bör att det redan i dag finns hummerodlingar i Norge, Irland och Storbritannien. Odlingskunskap och modern teknik finns redan.

ANNONS

– Vi vill hitta en småskaligmetod som passar bra i Sverige, säger Susanne Eriksson.

Under våren ska personal anställas för att sköta om odlingen på Kristineberg. Det finns också förhoppningar att intresserade doktorander ska kunna knytas till verksamheten på något sätt under det fyraåriga projektet.

Hummerns utbredningsområde sträcker sig vid den europeiska sidan av Atlanten från Tromsö ner till Medelhavet.

I Sverige finns hummer i Skagerrak, Kattegatt och de norra delarna av Öresund som lever på mellan 10 och 30 meters djup.

Humrar parar sig under sommaren, honan bevarar säden under vintern i en sädesbehållare, följande sommar sker äggkläckning och befruktning.

En rombärande hona kan ha 15 000 ägg och måste släppas ut i havet om den fångas. Efter ytterligare ett år kläcks äggen till larver.

I Svenska vatten får hummer fiskas från och med klockan 07.00, den första måndagen efter den 20 september.

Antalet humrar bedöms ha varit som högst på 1980-talet men har sedan sjunkit på grund av ökat fisketryck.

ANNONS