De har jobbat alla 40 år på Preemraff

I år är det 40 år sedan Preemraff i Lysekil invigdes. Sven Winberg och Lennart Espeland är två trotjänare som varit med ända sedan raffinaderiet började producera olika typer av bränslen i mitten av 70-talet.

ANNONS
|

– Jag hoppas att ytterligare pengar satsas på att utveckla raffinaderiet de närmaste 40 åren, säger Sven Winberg, 62 år, i dag verksam som systemingenjör för ett av reglersystemen på Preemraff.

Arbetet med att utreda var raffinaderiet var omgärdat med en hel del hemlighetsmakeri till en början och rädslan för att planerna skulle avslöjas var minst sagt stor.

I början av 70-talet offentliggjorde OK planerna på att bygga ett nytt oljeraffinaderi i närheten av Lysekil. Vid den här tiden fanns också andra storslagna industriprojekt i den här delen av Bohuslän, bland annat att bygga ett kärnkraftverk i Brodalen. Men de planerna fullföljdes aldrig.

ANNONS

Sven Winberg, som vuxit upp i Kungshamn, hade gjort värnplikten och höll på att utbilda sig till styr och reglertekniker när raffinaderiet började byggas. Givetvis blev han och flera andra intresserade av den verksamhet som höll på att byggas upp vid Brofjorden. Den första april 1974 gjorde han sin första arbetsdag som instrumentmekaniker på Scanraff som 2003 ändrade namn till Preemraff.

– När jag kom till raffinaderiet första gången fanns inte något kontor i området utan de som rekryterade personal höll till i några baracker. Den första tiden som anställd handlade i första hand om att förbereda sig inför starten av raffinaderiet och gå olika typer av vidareutbildningar. De som anställdes kom från många andra orter i Sverige eftersom det inte fanns så många personer med rätt kompetens att få tag i till en början.

Vid starten av raffinaderiet sommaren 1975 då det fanns cirka 400 anställda på raffinaderiet. I dag är det drygt 600 personer som jobbar på Preemraff som byggts ut ett antal gånger sedan starten och i dag hör till ett av de modernaste rederierna i Europa.

Lennart Espeland är också en av de verkliga trotjänarna på Preemraff. Han anställdes redan den första april 1973 och har sedan dess arbetat en hel del med renovering av de tankar som finns inne på raffinaderiet i olika färger.

ANNONS

– Mitt arbete i dag består till stor del av att göra olika typer av riskanalyser, säger Lennart Espeland.

Raffinaderiet invigdes den 29 maj 1975 under högtidiga former av Kung Carl Gustaf och John Mc Kinley, chef för amerikanska delägaren Texaco. De cirka 400 inbjudna gästerna steg ombord på Stena Olympica i Göteborg redan på morgonen för att med egna ögon se hur inseglingen i Brofjorden gick till. Lysekils kommun var representerat av fullmäktiges ordförande Algot Karlsson och kommunstyrelsens ordförande Bertil Nilson.

Många har fortfarande invigningen i färskt minne.

Ett 20-tal miljöaktivister hade nämligen smugit sig in på området under natten och gömt sig i skogen. De kom framrusande klädda i masker vid invigningen och krävde att få tala med kungen om gift och förstörd miljö.

Men polisen var beredd och stoppade bråkstakarna innan de hunnit orsaka några problem. Flera av de amerikanska gästerna tyckte att ordningsmakten borde ha tagit i betydligt hårdare och de undrade, enligt en tidningsartikel från invigningen, om miljöaktivisterna också borde ha fått ett glas champagne.

Att tillverka olika typer av bränslen är ett arbete som kan vara förknippat med många olika risker. Både Sven Winberg och Lennart Espeland har varit med om flera allvarliga tillbud under årens lopp, det handlar bland annat om bränder i ugnar och gasläckor.

ANNONS

I slutet av 70-talet kunde det ha slutat riktigt illa. Då kom det av misstag in bensin i den höga facklan som tänds då och då för att förbränna överskottsgas på raffinaderiet. När bensinen antändes var det en kort stund en flera hundra meter lång eldflamma från facklan.

– Det var så varmt utomhus att det inte gick att vistas där, säger Sven Winberg som också berättar att personal i byggnader nära facklan var tvungna att kasta sig ut genom fönstren.

– Det fanns till och med en risk för att raffinaderiet kunde ha flugit i luften, säger Lennart Espeland. Men till slut lyckades man lösa situationen på ett bra sätt.

De två vill framhålla att ledningen på Preemraff sedan många år tar frågor som har med säkerhet att göra på stort allvar. Varje arbetsmoment kartläggs noga för att minimera risken för olyckor. Var sjätte år är det ett stort revisionsstopp på Preemraff där ett tusental personer från Sverige och andra länder arbetar med att undersöka hela raffinaderiet. I stort sett varenda rör, ventil och all annan utrustning undersöks innan raffinaderiet åter startar upp.

Sven Winberg och Lennart Espeland har jobbat mer än 40 år på Preemraff och det är bara ett fåtal personer som har längre anställningstid än de två veteranerna. De trivs med sitt arbete och tycker det är ett bra arbetsklimat på Preemraff.

ANNONS

– Jag har nog gått till jobbet med lätta steg i stort sett varje dag, säger Sven Winberg som har ett par år kvar till pension.

I slutet av 60-talet planerade Oljekonsumenternas förbund (OK) att bygga ett nytt raffinaderi på västkusten. Statens planverk tog fram tio förslag, bland annat Väröhalvön, Hisingen och Kode. Valet föll till slut på Brofjorden. En viktig anledning till det valet beror på bredden och djupet i fjorden där det gick att ta in råoljetankers på närmare 500000 DWT. I dag är hamnen i Brofjorden den näst största hamnen i Sverige om man ser till den mängd gods som hanteras.

1970 fick OK klartecken från regeringen att göra satsningen. Det handlade redan vid starten om en av de största enskilda investeringarna som gjorts i Sverige. Ett antal större investeringar har gjorts i raffinaderiet sedan starten. 2006 färdigställdes gasoljeprojektet, en investering på 3, 2 miljarder. Just nu utreds en investering på 1, 5 miljarder i syfte att framställa renare bränslen.

Flera ägare har funnits med i bilden under årens lopp. 1975 ägdes raffinaderiet av OK och Texaco. I slutet av 80-talet var statligt ägda OK Petroleum huvudägare till Scanraff. 1994 köpte den saudisk- etiopiske affärsmannen Mohammed al Amoudi OK Petroleum och blev ensam ägare till raffinaderiet i Lysekil.

ANNONS