Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/4
ANNONS ▼

Gör bortglömda flickor synliga i ny bok

Mellan 1922 och 1954 omhändertogs 339 flickor med tvång för att fostras till goda medborgare på Lingatans skyddsboende. Nu har författaren Louise Lindblom skrivit en bok om de bortglömda flickorna.

– Det här handlar om en ny del av den svenska historien som ingen har lyft fram förrän nu, säger Louise Lindblom.


I dag finns ett hotell med spa nära Gullmarsfjorden på den plats där Lingatans skyddsboende en gång legat. Historien om Lingatans skyddshem började 1905 när gården byggdes. 1922 köpte Göteborgs stad byggnaden för att använda den som ett skyddshem för vanartiga flickor som behövde fostras.
– Jag fick kännedom om det här hemmet när jag höll på med en Magisteruppsats för några år sedan, säger Louise Lindblom. Det jag tittade närmare på då var den pedagogik som användes på boendet. Jag samlade också på mig en hel del material som jag använt när jag skrivit boken.


Louise Lindblom har fått fram uppgifterna genom ett gediget forskande och grävande i olika arkiv i Göteborg och på andra platser. Genom anteckningar, berättelser och olika intervjuer har hon tagit del av många gripande människoöden.
Det fanns enligt henne en strävan från myndigheternas sida att hjälpa flickorna. För många blev tiden på det här boendet under några år en fristad.
– Det var många flickor som for mycket illa och som kom från hem med missbruk och olika typer av sexuella övergrepp.


Metoderna för att få flickorna att lyda kunde vara hårda. De kunde få utegångsförbud eller bli isolerade om de inte skötte sig. Fram till 1929 användes piskor som bestraffningsmetod.

– Jag har inte hittat några uppgifter på att man använde ett sådant straff efter 1929.


Boken har fått titeln "De besvärliga - skyddshemmets vanartiga flickor." Det handlar om 339 flickor som omhändertogs av barnavårdsnämnden mellan 1922 och 1954. Den nya barnavårdlagen från 1924 gav myndigheterna utökade möjligheter att omhänderta barn. Det handlade om flickor som var ute sent på kvällarna, som var sexuellt aktiva, som bråkade i skolan eller snattade.
– De familjer som drabbades befann sig längst ner på samhällsstegen och hade inte mycket att sätta emot när barnavårdsnämnden tog beslut om omhändertagande.


Det finns klara paralleller med dåtidens skyddshem och dagens vård på institutioner. Även i dag omhändertas ungdomar med tvång enligt Lagen om vård av unga (LVU). Det är ovanligt att myndigheterna tar till sådana åtgärder, enligt Lindblom.


Målet för Lingatans skyddshem var att fostra flickorna. De skulle gå klart skolan och skaffa sig ett yrke. Det handlade om att bli hushållerska, lantarbetare eller något liknande.
– Det skedde inte någon förändring att tala om när det gäller yrkesvalet under de år som hemmet höll öppet.


Louise Lindblom har valt ut 25 flickor som hon undersökt mer ingående. Många av dem kom från så kallade dysfunktionella familjer. En favorit i boken är Natalia som stjäl hela klasskassan, köper godis för pengarna och ordnar ett kalas för samtliga barn i en närbelägen park.
– Det här för tankarna till Pippi Långstrump.


De 25 flickor som Louise Lindblom valt ut är inte längre i livet och hon använder fingerade namn i boken med tanke på att det finns anhöriga som är i livet.
– Det gick bra för många av de flickor som vistades på skyddshemmet, säger hon.


Lingatans skyddshem stängde 1954 och togs över av kriminalvården som behövde en plats för sommarvistelse för långtidsdömda inom kriminalvården. En person som vistades där och rymde var Clark Olofsson.


I slutet av 70-talet köpte fackföreningen Metall Lingatan och byggde en kursgård.

MEST LÄST