– Det är självklart att storkommunerna gynnas i en sådan här enkät och att småkommunerna missgynnas.
Han pekar på att Svenskt Näringsliv hargjort en sammanställning där alla svar väger lika mycket.
Till exempel när det gäller tillgång på personal med rätt kompetens.
– Jämför en universitetsstad med till exempel Orust och vad ska kommunen göra åt saken?
Dels gynnas storstäder, dels tror man att alla företag är lika och att alla kommuner är lika. Man har också förutsatt att alla företag är lika.
– Vilka företagare är insatta i frågor som skolans attityd till företagande, allmänhetens inställning till företagande? Och frågor kring kommunens upphandling sådant som det finns lagar kring?
Jan Strid menar att många av frågorna är så komplexa att bara storföretag har tid att svara på dem.
Men det finns också bra frågor som är viktiga till exempel hur bra dialogen är med kommunen, tillgängligheten och kommunens information till företagarna.
Det allvarliga är om företagen flyttar från en kommun till en annan på grund av Svensk Näringslivs ranking. Samtidigt menar han att enkäten i sig är bra för varje enskild kommun som underlag för utveckling av näringslivet.
Sebastian Mårtensson, biträdande regionchef på Svenskt Näringsliv, försvarar ändå rankningen.
– Det handlar om en attitydundersökning och är ett fantastiskt redskap för kommunerna. Men självklart kan man ha invändningar om man ser det ur ett forskarperspektiv.
