– Jag har försökt sluta med hummerfisket men det går inte. Vissa år har det varit si och sådär med fångsten och mycket med jobbet, det har varit svårt att hinna med, säger Ing-Marie Lagnéus och skrattar.
– Det är nåt speciellt med det. Man måste ut i alla väder, och fisket är begränsat under en tid. Och så är det väldigt gott med hummer.
Till vardags är hon gymnasielärare i Uddevalla, men hon är också fritidsfiskare och har fiskat hummer i över 20 år. Ända sedan hon flyttade till Skaftö – eller hummermetropolen som hon skämtsamt kallar det. Hon brukar fiska ensam i sin eka, men beskriver ändå att kontakten med de andra fiskarna är god med mycket diskussioner om väder, agn och andra hummerfiskarväsentligheter. Som vanligt är Ing-Marie Lagnéus förväntansfull inför hummerfiskepremiär.
– Man är taggad! Det är det som är lite roligt. Det är alltid lika roligt att se hur det går. Men nu har det varit lite stilla, det skulle behöva blåsa upp mer så att det blir mer syre i vattnet.
Hon försöker också ha koll på hummerbeståndet och följer rapporter och projekt från Loven center i Fiskebäckskil, som försöket att plantera ut odlad hummer. Beskedet från Sveriges Lantbruksuniversitet, att hummerbeståndet är mindre än vad man tidigare trott, kommer inte som en överraskning.
– Det har varit up och ner under åren. Jag är ingen jättestor fiskare, men visst märker jag skillnad. Man måste längre och längre ut för att få humrar.
Vad tänker du om att Havs- och vattenmyndigheten kan komma att införa strängare krav på hummerfiske?
– Det tycker jag bara är bra. Man måste hålla på begränsningarna. Det är bättre att vi har humrar än inga alls. Kan det bidra till att beståndet ökar så får vi följa det. Det är inget att snacka om.
Hon tycker också att hummern ärr en del av den bohuslänska traditionen.
– Det är viktigt att den kulturen inte dör ut.
