I ett öppet brev från personalen på Dingleskolan till naturbruksstyrelsen den 19 maj påpekar de flertalet felaktigheter i deras beslut om antagningstopp. Att orsaken är för få sökande avvisas då Dingleskolan har näst flest i regionen. Dingleskolan har inte heller bidragit till det budgeterade underskottet för naturbruksgymnasierna, i stället har de en budget i balans, skriver personalen.
De hänvisar även till att de uppnått alla tre mål de fått från regionutvecklingsnämnden, det vill säga, gymnasieskola, landsbygdsutveckling och vuxenutbildning.
Skolan har även den spetskompetens som ska utvecklas enligt region och enligt beslut skulle de vara den enda skolan som skulle ha inriktning trädgård och hund.
I det underlag som beslutades om på regionutvecklingsnämnden på onsdagen, kommer det bland annat utredas vilka skolor som ska genomföra gymnasieutbildning samt ska förslag lämnas på hur och vilka skolor som ska avvecklas.
– Det är bara ett beslut som tagits än, säger Birgitta Losman ordförande i regionutvecklingsnämnden, det är beslut om ett antagningsstopp på två av gymnasieskolorna, Dingle och Strömma. Sedan har det också beslutats att göra en utredning kring naturbruksgymnasierna, efter önskemål från Naturbruksstyrelsen,
Regionutvecklingsnämnden har stött Naturbruksstyrelsens beslut och menar att de inte har någon anledning att misstro deras underlag.
– Det Naturbruksstyrelsen har grundat beslutet på, att det är för få sökande har vi ingen anledning att misstro. De har sagt att det finns för få sökande för att starta en klass, säger Birgitta Losman.
Underlaget för utredningen klubbades igenom under onsdagen med bara små ändringar, bland annat att utredningen ska skyndas på och vara klar senast augusti.
– Vi vill få det här utrett så fort som möjligt och försöka minska oron för elever och personal.
Men Birgitta Losman vill också lyfta fram att de försöker se positivt på framtiden.
– VI kommer behöva producera mer egen mat i framtiden, lantbruket är jätteviktigt. Nu måste vi vända och få 16-åringarna intresserade. Så som det är nu växer antal elever på vuxenutbildningarna, men bland gymnasieeleverna är intresset svalt.
Som nästa steg ska Birgitta Losman nu föra dialog med LRF, Hushållssällskapet och de berörda kommunerna.
Läs också Ledarbloggen: Det öppna brevet från lärarna i Dingle
Monika Stern är specialpedagog på Dingleskolan och är en av de som skrivit på det öppna brevet till Naturbruksstyrelsen – Västra Götalandsregionen.
– Det vi vill framföra är att beslutet grundar sig på felaktig information. VI har tillexempel väldigt kompetent personal, och goda resultat för elever som behöver extra stöd i undervisningen, säger Monika Stern.
Eleverna lyfts också fram i brevet. Elever som trots skolans svårigheter trivs och elever som efter en besvärlig grundskoletid har funnit sig väl tillrätta. För många av dem är det inget alternativ att avsluta utbildningen på en annan skola. Eleverna behöver respekt och skall inte behöva ta konsekvenserna av en dåligt skött omstrukturering, skriver personalen.
– Vi vill veta vad som kommer hända nu, vi vet ingenting och oron är stor bland både elever och lärare. Det känns verkligen jättetråkigt, säger Monika Stern.
Personalens brev i sin helhet:
Dingle 2015-05-19
Öppet brev till Naturbruksstyrelsen - Västra Götalandsregionen
I måndags förra veckan fick vi besked om naturbruksstyrelsens beslut att ingen antagning skall ske till gymnasieutbildningen på Dingle och Strömma. Den direkta orsaken skulle vara för få antal sökare. Detta kan möjligen gälla regionens naturbruksskolor sammantaget men Dingle lyckades trots ett kärvt läge locka näst flest elever av skolorna i regionen. Skolan har i nuläget heller inte bidragit till det budgeterade underskottet för skolorna. Vi har i dagsläget en budget i balans. Beslutet att stoppa intaget på just Dingle tycks vara grundat på något annat som inte uttalas direkt. Som vi ser det är nedläggningen en följd av en rad beslut som i princip givit omöjliga förutsättningar för att klara av uppdraget. Samtliga skolor har så vitt vi förstår haft dessa problem och resultatet är ett rekordstort underskott för naturbruksförvaltningen som helhet.
Dingle har uppnått alla tre mål som vi fått av Regionutvecklingsnämnden (gymnasieskola, landsbygdsutveckling och vuxenutbildning). Vi är också den enda skola som skulle ha inriktningarna trädgård och hund. På skolan finns väl fungerande lokaler och anläggningar för dessa utbildningar, både för gymnasieutbildningen samt vuxenutbildningen.
När häst- och lantbruksutbildningen lades ner ihop med hela jordbruksverksamheten, har skolan stått kvar med hyreskostnader och avskrivningar för byggnader som inte längre varit i bruk samtidigt som jordbruksintäkterna försvunnit och elevintäkterna minskat. Personalkostnaderna har minskat efter uppsägningar men dessa besparingar kommer först efter en tid. Även dessa personalkostnader skulle alltså bäras av ett lägre elevantal. Inte nog med detta. För att vi skulle bli en skola i världsklass var all personal som arbetade direkt med eleverna tvungna att gå en pedagogisk utbildning. Detta var en förutsättning för att få behålla arbetsuppgifterna. Denna pedagogikutbildning leder inte till lärarbehörighet. Utbildningarna har genomförts för alla på en gång, vilket inneburit ett stort behov av ersättare vilket inte funnits ekonomi till. Lösningen har bl.a. varit att lärare fått fler uppgifter. Eftersom lärarna har tvingats in i semestertjänster har uppgifterna i vissa fall kunnat läggas på dem, vilket bl.a. inneburit helgtjänstgöring. Detta medför ledighet i veckan vilket fått konsekvenser för undervisningen. Den ökade belastningen på samtlig personal har lett till onormalt många sjukskrivningar. De nya semestertjänsterna kostade dessutom extra lön eftersom lärarna kallades till tjänst sommaren 2014 innan de fått ut sin inarbetade ledighet.
Konsekvenserna av förändringarna som beskrivits ovan borde inte ha varit svåra att se och kalkylera i förväg. När en stor organisation som regionen genomför förändringar i syfte att anpassa en verksamhet till rådande omständigheter, anser vi att verksamheten behöver ges reella möjligheter att klara uppgiften. Det allra allvarligaste är att det handlar om hur man hanterar de unga människor man har i verksamheten och som kommunerna faktiskt betalar för.
När det nu har beslutats om att inte anta fler elever till gymnasiet på Dingle ser vi med stor oro fram mot hur det nya läget kommer att hanteras. Vi ser elever som, trots de svårigheter skolan haft, trivs här. Vi ser elever som efter en besvärlig grundskoletid har funnit sig väl tillrätta. För många av dem är det inget alternativ att avsluta utbildningen på en annan skola. Eleverna behöver respekt och skall inte behöva ta konsekvenserna av en dåligt skött omstrukturering. Västra Götalandsregionen är en offentlig verksamhet dvs. dess syfte är ytterst att arbeta för medborgarnas bästa. Kostnaderna för en enda elev som hamnar snett i tillvaron som följd av förstörd skolgång gör dessutom en satsning lönsam på sikt.
Personal på Dingle:
Monika Stern, Kristin Nilsson, Sissel Ericsson, Jimmy Gullbrandsson, Leif Hansson, Lena Molander, Rune Andersson, Virginija Havstam, Ulrika Karlsson, Anneli Karlsson, Carina Davidsson, Johan Bergquist, Erik Johansson, Gunnel Hagström, Anna Lagrell, Christina Somnäs, Lennart Sörqvist, Karin Löquist, Malin Nilsson, Lena Siversson, Magnus Ogemark, Helena Lindhe, Torbjörn Johansson, Torgny Kristiansson, Maria Gustafsson, Gerd Lindstedt Jensen
