Den ökade aktiviteten i de grupper som hör till vit maktmiljön tas upp i Lysekil och Munkedals kommuners förslag till plan för arbete mot våldsbejakande extremism. Där nämns att nynazistiska Nordiska motståndsrörelsen är mycket aktiv i Munkedal.
I mars i år genomförde kampgrupp 203 flygbladsaktioner i Hedekas och Munkedal i syfte att sprida ett nationalsocialistiskt budskap. I början av april genomfördes en motsvarande aktion i Hällevadsholm. På morgon den 20 april sattes det upp banderoller med hakkors vid E6 i närheten av Hogstorp.
Nämnas bör att det varit liknande aktioner i Sotenäs och Uddevalla.
Ytterligare två incidenter i Munkedal har polisanmälts. En okänd gärningsman har på två ställen i kommunhuset Forum ritat ett hakkors, ett likhetstecken och bokstäverna SD, något som enligt planen kan handla om att någon från den autonoma vänstern varit framme.
– Jag har inte någon förklaring till varför den här grupperingen är så aktiv i Munkedals kommun, säger Åsa Karlsson (S), kommunalråd i Munkedals kommun. Men de uppgifter som framkommit i det här arbetet visar att det behövs en sådan plan.
Leif Högberg (S) ledamot i fullmäktige och aktiv i Integration Munkedal tycker det är viktigt att ta upp den här frågan.
– Det här handlar om en grupp som åker runt på olika ställen och sätter upp banderoller och hittar på andra saker, säger han.
Kommunpolisen i Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner, Henrik Rörberg följer utvecklingen noga.
– Min roll i det hela är att ta emot tips från de här tre kommunerna och förmedla dem vidare till säkerhetspolisen, säger han. Det är deras sak att kontrollera och övervaka den här typen av organisationer.
Det är Joakim Hagetoft, säkerhetssamordnare i Lysekils och Munkedals kommuner, som tagit fram förslaget för arbete mot våldsbejakande som nu ska behandlas politiskt.
– Förslagen ser ungefär likadana ut men med vissa mindre skillnader på grund av hur det ser ut lokalt, säger Joakim Hagetoft, säkerhetssamordnare i Lysekils och Munkedals kommuner.
Det är den nuvarande situationen med hot om våld från olika grupperingar i samhället som lett fram till ett förslag på plan mot våldsbejakande extremism. Den här veckan ska förslaget upp till behandling i kommunstyrelsen i Lysekil.
Dessutom ska de ledande politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott i Munkedal ta del av det framtagna förslaget.
– Det finns tre grupperingar i samhället som vi tittar närmare på i det här arbetet.
Det handlar om den autonoma vänstern med grupperingar som exempelvis Antifascistisk aktion (AFA), vit makt-miljön som exempelvis Nordiska motståndsrörelsen och de islamistiska jihadisterna.
Hoten ser olika ut i olika kommuner. I Lysekil har personal på Gullmarsskolan och Campus väst stött på enstaka individer som uttryckt stöd för våldsbejakande extremism.
I det framtagna underlaget nämns dessutom att det finns två källarmoskéer i Lysekil men att de inte anses utgöra något hot. Att värna religionsfriheten är en grundlagsskyddad rättighet som är viktigt att slå vakt om, enligt förslaget till plan.
– Det vi vill är att få en bra kontakt och dialog med ledarna i de här moskéerna så att de kan vara med i vårt brottsförebyggande arbete, säger Joakim Hagetoft.
Fyra vägar till radikalisering
Säkerhetspolisen (Säpo) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har tagit fram en schematisk bild av fyra vägar in i radikalisering i extrema miljöer. Och det finns stora likheter oavsett vilken miljö det handlar om.
Utagerarens väg: är ofta en person med problemfylld bakgrund, exempelvis missbruk och kriminalitet, som söker spänning och lockas av den våldsamma miljön.
Grubblarens väg: en person som söker svar på frågor om livet. Ingången är sällan våldsam utan vägen till extremism går via ideologiska studier.
Familjens väg: Andra i familjen eller närstående släktingar med extrema åsikter godkänner de ställningstaganden som görs.
Kontaktsökarens väg: De som hör till den här gruppen söker gemenskap och närhet och det är tillfälligheter som avgör vilken organisation man hamnar i.
