Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Traditioner i förändring. Vem som bär hem maten i hushållet är en generationsfråga, enligt konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg.
Traditioner i förändring. Vem som bär hem maten i hushållet är en generationsfråga, enligt konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg.

Normer och traditioner lever kvar

Kvinnor är inte längre de som shoppar mest. Men har experterna rätt kommer digitaliseringen lösa åtminstone en av samhällets ojämlikheter, nämligen vårt förhållningssätt till konsumtion.

Stämmer det att kvinnor fortfarande står för hushållets shoppingbestyr? Tar män hellre en öl på puben än att bära kassar? I samband med en av årets viktigaste dagar har Bohusläningen tittat närmare på konsumtion ur ett jämställdhetsperspektiv. 

ENKÄT: Hur ser shoppingmönstren ut i din familj?


Magdalena Petersson Mcintyre forskar om konsumtionsmönster och genus vid Centrum för konsumtionsvetenskap, CFK, i Göteborg. Hon har undersökt förpackningar i livsmedelsbutiker och på vilket sätt reklam sätter tonen för hur vi förväntas bete oss.
– I 1950- och 1960-talsreklamen som ofta riktades till kvinnliga konsumenter framställdes kvinnorna som husmödrar medan männen var yrkespersoner. 


Historiskt sett har shopping tillhört den kvinnliga sfären sedan 1800-talet, en bild som enligt henne bara har förändrats till viss del. I dag försöker många producenter däremot att hitta nya marknader genom att gestalta kön på andra sätt.
– Kvinnor har varit en marknad som producenter vänt sig till. Men idag vänder sig mode och skönhet i högre utsträckning till män. Det håller på att luckras upp. 


Ett exempel är tvättmedelsreklam, en produkt som tydligt riktats till kvinnor under många år. I dag är det inte lika enkelspårigt, enligt Magdalena Petersson Mcintyre. Att kvinnor är de som shoppar mest är däremot en myt hon vill slå hål på. 
– Det intressanta är att män spenderar mer pengar när de handlar. De har större ekonomiska möjligheter eftersom de har högre inkomster, säger hon. 


Jonas Johansson är varuhuschef på Elgiganten i Uddevalla. Enligt honom skiljer sig inte personalens bemötande gentemot kunden utifrån kön. 
– Vårt jobb som återförsäljare är att hitta rätt lösning åt kunden som uppfyller dennes behov. Så frågorna vi ställer till kunden, oavsett om man är man eller kvinna, är de samma.


Varifrån kommer då bilden av att det är kvinnorna som handlar mat medan männen sitter på puben? Inte från Magdalena Petersson Mcintyre i alla fall. 
– När man handlar mat ser man att en stor del av de i butiken är män. Däremot lever normer och traditioner kring kön kvar, säger hon. 


Andreas Svensson, detaljhandelsanalytiker på HUI Research, har inte heller några siffror som tyder på att kvinnor skulle ta ett större ansvar för hushållskonsumtionen än män. 
– Folk handlar i behov av tid. I dag är det något som båda könen har lika lite av. Är det ojämställt kommer det jämnas ut på grund av digitaliseringen, säger han.


Ytterligare en forskare vid CFK är Ulrika Holmberg som bland annat undersöker konsumentens upplevelse av butiker. Vem som handlar i hushållet tror hon är en generationsfråga, och bland unga upplever hon att jämställdheten är högre i fråga om hur man shoppar. 
Kan det se olika ut beroende på om man bor i en större eller mindre stad?
– Ofta är det mer jämställt i större städer. Begrepp som metrosexualitet tyder på det. Har man ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital är det lättare att gå utanför normerna. Det är inte lika enkelt i en liten by på landsbygden.

Något Magdalena Petersson Mcintyre har lagt märke till är hur vissa butiker erbjuder rabatter till kvinnor den 8 mars, något som enligt henne innebär att syftet med dagen hamnar i skymundan. 
– Det tyder på en individualisering av feminism som bygger på något annat än att uppmärksamma kvinnors villkor och orättvisor i världen. 

Att gratulera kvinnor den 8 mars ställer hon sig också kritisk till. 
– I förlängningen belönas ett grattis med presenter och att unna sig konsumtionsvaror. Det uttrycker en idé om att det är via konsumtion vi ska komma till rätta med orättvisor.

LÄS MER

 

Kvinnornas dag
Internationella kvinnodagen syftar till att uppmärksamma den ojämlikhet som drabbar kvinnor världen över. Mycket har hänt sedan dagen instiftades av FN 1977, men många utmaningar återstår.

  • Omkring 39 procent av världens befolkning lever i länder där abort är förbjudet eller bara tillåts om kvinnans liv eller hälsa är i fara.
  • Över 700 miljoner av dagens kvinnor gifte sig före sin 18-årsdag. Drygt 30 procent av dem var under 15 år.
  • I många länder betraktas våldtäkt inom äktenskapet inte som ett brott. I Tunisien kan våldtäktsmän gå fria om de gifter sig med sina minderåriga brottsoffer.
  • I vissa länder fängslas kvinnor för att de fött dödfödda barn.
  • I över 75 länder betraktas homosexuella handlingar som brottsliga. Också diskriminering av transpersoner är utbredd.
  • Sexuella trakasserier förblir en del av många kvinnors vardag – oavsett var i världen de befinner sig. Källa: Amnesty
MEST LÄST