Under onsdagen fick Charlotta Andersson ta emot det smärtsamma beskedet – Alireza Norouzi, 18, var ombord på det plan som störtade kort efter att det hade lyft från Imam Khomeinis flygplats i Teheran.
De lärde känna varandra när han kom till Orust hösten 2015 tillsammans med sin äldre bror. Hon blev då hans gode man och ett stort stöd för honom i hans nya tillvaro i Sverige. Något som GT tidigare rapporterat.
Under jullovet hade bröderna åkt ner till Iran för att hälsa på nära och kära. Brodern åkte hem tidigare för att hinna till skolstarten, medan Alireza blev kvar. Charlotta Andersson fick först höra talas om flygkraschen när en reporter ringde henne.
– Då visste jag inte ens att han var på det planet. Jag visste bara att han skulle åka hem den dagen. Jag försökte ringa och söka honom på sociala medier och försökte även få tag på hans bror. Till slut hörde han av sig och bekräftade att planet hade störtat och att det inte fanns någon möjlighet att någon hade överlevt.
Hennes initiala reaktion var förnekelse.
– Jag tänkte att han kanske hade missat planet eller att han kanske bara var skadad. Sen såg jag bilderna på tv. Då förstod jag att det inte fanns någon möjlighet att överleva kraschen.
LÄS MER:Minst 170 döda efter flygplan störtat i Iran
"Som en i familjen"
Under de senaste åren hade Charlotta Anderssons engagemang för bröderna utökats bortom hennes roll som god man, berättar hon.
– Jag hjälpte dem med lite allt möjligt, även det som inte ingick i mitt uppdrag. Vi blev vänner på ett helt annat sätt och jag fanns till hands för båda killarna.
Alireza Norouzi fick uppehållstillstånd 2017. Strax därefter sa Migrationsverket upp lägenheten och hans bror flyttade.
– Då blev vi familjehem åt Alireza för att han skulle kunna bo kvar på samma ort och fortsätta i samma skola. Då fick vi ännu närmre kontakt. Han blev som en i familjen. Han bodde hos oss i åtta månader tills att han fyllde 18 år. Då hade även hans storebror fått uppehållstillstånd och de flyttade ihop i en lägenhet.
Hon beskriver Alireza Norouzi som väldigt snäll, omtänksam och intelligent.
– Jag tror aldrig att jag har träffat någon så intelligent som honom. Han var i Sverige i fyra och ett halvt år. Under den tiden hann han bli så duktig på svenska och läsa in hela grundskolan att han kunde välja en helt vanlig gymnasieutbildning. Han valde teknikprogrammet och hade väldigt höga betyg där. Han var väldigt duktig på matte och fysik bland annat. Han hade riktigt läshuvud. Han skulle ha gått långt den killen.
Hon minns honom framförallt som en väldigt snäll kille, säger hon.
– Jag tror att alla i hans närhet tyckte om honom vare sig man kände honom väl eller väldigt ytligt. Han var en sådan kille som man bara var tvungen att tycka om. Han utstrålade lugn och snällhet. Han var väldigt omtyckt av alla.
Flaggan på halv stång på skolan
Till sommaren skulle han ha tagit studenten från Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Planen var därefter att studera vidare på universitet. Under torsdagen flaggade skolan på halv stång och öppnade ett minnesrum där elever och personal kan skriva sina kondoleanser.
Kvar i lägenheten på Orust är nu hans 26-årige bror, som hänvisar alla frågor till Charlotta Andersson.
– Han mår fruktansvärt dåligt. Han har nästan varit som en pappa åt sin lillebror och tagit hand om honom på bästa sätt under många år. De stod varandra väldigt nära. Det är en sådan förlust för honom att det inte går att beskriva, säger hon och berättar att hon nu stöttar honom med både det praktiska och det känslomässiga.
– Jag står även honom väldigt nära. Det är en väldigt fin vän till mig. Jag vill hjälpa till så mycket jag kan, som man gör för sina vänner.
