Upprustad slinga för vandrare i reservat

– Här har vi tagit bort tallar, vi vill ha tillbaka bok, ek och ask, säger Lars Jacobsson, naturvårdare på Västkuststiftelsen när vi går in i Guddehjälms naturreservat som ligger ett par kilometer efter Ytterby i Kungälvs kommun. Reservatet bildades 2009. Här finns en av Bohusläns allra största sammanhängande lövskogar. Västkuststiftelsen förvaltar på länsstyrelsens uppdrag omkring 260 naturreservat på cirka 40 000 hektar i Bohuslän, Västra Götaland, Dalsland och norra Halland. Guddehjälm är 162 hektar stort. – Här ska vi gagna lövskogen och få tillbaka den. Gran är inplanterad sedan flera hundra år, men den tar över och gynnar inte tillväxten av lövträd.

Arbetet i Guddehjälm har gjorts med hjälp av entreprenörer som på Västkuststiftelsen uppdrag byggt och placerat ut flera bord med bänkar, nya broar och spänger har byggts och fikaplatsen vid Skidammen har fått en grillplats. Samtidigt har träd gallrats bort för att släppa in ljus och öka tryggheten. Kvistar och grenar har fått ligga kvar i högar för att bilda biodepåer där småfågel ska bygga bo, men även insekter ska hitta hit. Längs slingan har även grus lagts för att underlätta för vandrare. Efter att ha gått en bit in på slingan går två pensionärspar förbi med näsorna ner i mobilerna. De letar under stenar i gärdsgården.

Hans och Gun-Britt Rutgersson och Christer och Barbro Wallin är i reservatet för att ägna sig åt geocatching. Med hjälp av koordinater i mobiltelefonerna letar de efter saker andra personer gömt och registrerar att de hittat dem. – Han har hittat den, säger Gun-Britt Rutgersson. Christian Wallin visar var burken med lappen, där de skriver in att de hittat den och lägger tillbaka till nästa geocathare som kan leta efter burken. I naturreservatet låter Västkuststiftelsen gamla döda träd stå kvar. Emellanåt huggs bokträd ner för att gynna eken som dödas av bok. Men det finns också ett syfte med att öka antalet död ved. – De är jättevärdefulla för hackspett och insekter, säger Lars Jacobsson.

Inne i Guddehjälm finns många gamla torparruiner, flera utmärkta med skyltar som berättar vem som bodde där, och när. Efter ett tag går stigen över i en "hålväg", en väg som användes redan för flera hundra år sedan och som i dag satt sig djupt ner i marken. – Den användes redan av dem som bodde här för länge sedan när de skulle ta sig till havet, säger Lars Jacobsson. Då bestod marken åkrar och gårdar, nu är skogen tät men gärdsgårdar och gamla grindstolpar finns kvar. Så man får blunda och försöka föreställa sig hur det kan ha sett ut runt ett antal sekel sedan. För gården Guddehjälm omnämns redan i 1354 års jordebok som ett klosterhemman.