En trål ligger över hela golvet i Fiskareföreningen Nordens lokaler. På flera håll arbetar personer med att rädda trålens nät som fastnat i botten dagen innan. En dålig dag för fiskaren. Vid dessa tillfällen rycker alla anställda på Fiskareföreningen Norden in och syr ihop den skadade trålen.
Vanligtvis jobbar de i huvudsak med att ta fram nya selektiva redskap att fiska. Deadline är 2016 då det nya utkastförbudet träder ikraft för alla kvoterade arter så som torsk och räka i Västerhavet. All fångst måste föras in till land och redovisas. Men rödlistningen av räkan fick föreningen att stampa på gasen.
– 2016 måste allt stämma. Man ska få upp så lite som möjligt som inte går att sälja, säger Sixten Söderberg, arbetande ordförande på Fiskareföreningen Norden.
– Selektivt fiske är den enda vägen att gå. Fiskar man två ton i månaden och 500 kg av det man får upp kan man inte sälja, då går det inte ihop i plånboken.
I Danmark finns det en marknad för råräkorna, där används de i matindustri. Men i Sverige finns det ingen lönsam marknad och kommer då ändå att räknas av fiskarens kvot.
När havskräftan var hotad togs nya redskap fram som visade goda resultat. Sedan årsskiftet arbetar Fiskareföreningen Norden för att ta fram liknande redskap anpassade till räkor.
– Vi utgår från samma princip och hoppas att det fungerar, säger Peter Johansson, som jobbar med design av trålar.
Principen är att risten ska selektera ut stora (kokräkor) och små (råräkor) räkor. Rister har två olika bredd på gallret, i den nedre är gallret smalare och där kommer de små räkorna att gå igenom och sedan ner på botten där de kan växa till sig i några månader till. De stora räkorna och fisk skjutsas uppåt där de går vidare in i trålen och blir kvar. Även maskbredd på nätet är viktigt, för att inte säga avgörande om det blir någon fångst eller inte.
– Räkan förändrar storlek under året, när de släpper rom är de större än vid andra perioder, säger Johansson.
– Därför är masken i nätets avstånd väldigt komplext och avgörande. Är det för stort då faller även de stora räkorna ut, det avgörs på millimetern och förutsättningarna den dagen. Även antalet masker är avgörande, det påverkar hur nätet dras ut och hur stora maskorna blir, förklarar Johansson.
Projektet beräknas kosta fem miljoner. Näringslivet i Västra Götaland och WWF har sponsrat med 1,3 miljoner kronor. Just nu befinner man sig i fas ett. Trålar börjar färdigställas och ska testas. Tre båtar ska testa trålarna, en stor, en mittemellan och en mindre.
– Två trålar kommer att användas parallellt på flera fiskebåtar, en med 35 millimeter i maskorna och en med 47 millimeter. Arkö har redan testat i en vecka och sett goda resultat, säger Söderberg.
Det är råräkan som minskar i fångsten.
– Vi fortsätter tills att vi är nöjda, först fiskar vi själva med båtar och därefter plockar vi in forskare från Statens lantbruksuniversitet, SLU . Det tredje steget är dokumentation, säger Söderberg. Han träffar i dag WWF för att tala om selektivt fiske. Hans förhoppning är när forskningen är klar att WWF kommer att gullista eller till och med grönlista räkan.
– När vi påvisar resultatet kommer de att få en annan syn. Om vi visar att vi kan säkra beståndet finns det ingen anledning att den är rödlistad, avslutar Söderberg.
