Flera stationer med övningar görs i ordning i klassrummen som ligger intill varandra så att elevernas flytt med 8–10 minuters mellanrum ska gå smidigt och de medverkande lärarna kan lätt hålla kontakt. I någon hörna finns datorer som redskap medan andra får jobba med kort, lappar och tidtagning eller turas om att läsa stycken ur böcker för varandra. För tre år sedan märktes på Hunnebostrands skola ett stort behov av specialpedagogik men detta görs också med tanke på de försämrade resultaten nationellt, bland annat i läsförståelse. Även om den senaste internationella Pisaundersökningen visade att de svenska resultaten nu vänt uppåt igen så finns det mycket att jobba med.
–Vi ska också gå mot en mer inkluderande skola, säger Maria Hjalmarsson som har jobbat ihop med Agneta Gerrbo i satsningen.
Efter projektet, som har bedrivits i samarbete med Göteborgs universitet, presenterades förra året en rapport för utbildningsnämnden. Politikerna tog till sig att resultaten var framgångsrika och slog fast att arbetssättet ska börja tillämpas även i övriga skolor i kommunen. För detta krävs det förstås tid, det är inget som går av sig själv.
–Många kan stå och titta på hur det är med skolans resultat men det händer ingenting om man inte går vidare och gör insatser. Det är en utvecklingsdel av läraryrket som inte är prioriterad. Nu är jag lite vass men så är det, säger klassläraren Maria Hjalmarsson.
På Hunnebostrands skola har de haft gott stöd från rektorerna för att förankra forskningen bland kollegerna och att fortsätta på inslagen väg. Att läsa fort är inget självändamål men att slippa lägga energi på att avkoda sammansättningen av bokstäver till läsbara ord och meningar gör det enklare att fokusera på innehållet.
–Forskningen visar att tränar man så kan man. Det är inte förutbestämt om man blir en bra läsare eller inte. Men det är viktigt att börja så tidigt som möjligt, säger Maria Hjalmarsson.
Även förr fick enskilda elever specialpedagogisk träning så det är inget nytt. Skillnaden är att här får alla elever en skjuts klassvis och det finns olika svårighetsgrader att arbeta med.
–Detta är språklig teknik- och konditionsträning. En smal men viktig del av undervisningen, säger Agneta Gerrbo och vittnar om den glädje som eleverna ofta visar när de märker att det lossnar och resultaten förbättras.
