Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/4

    Denna artikel ingår för dig som är kund.

    På iskallt uppdrag – sjöräddarna räds inte minusgrader och kallt hav

    3,3 grader i vattnet. Det är temperaturen när Smögens sjöräddningssällskap kastar sig i havet utanför Smögen för att träna.

    Smögens Sjöräddningssällskap har ungefär 300 uppdrag per år och däremellan behöver de träna för att klara av uppdragen.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

    – Att simma 200 meter i torrdräkt och ta sig upp på egen båt är ett krav för att vara med som sjöräddare, berättar Martin Larsson, en av sjöräddarna.

    Totalt är de 40 frivilliga sjöräddare, uppdelade i fyra jourlag som bemannar stationen dygnet runt, året om. Nu har de även sju stycken elever som håller på att utbilda sig.

    – Det krävs engagemang och vilja för att bli sjöräddare, det handlar mer om personlig lämplighet än om att klara hårda test, berättar Lotta Björkman befälhavare och sjöräddare.

    Hon berättar att de främst just nu behöver de som redan har sjövana eller till exempel arbetat på sjön tidigare, själv har hon skepparbakgrund.

    – Det handlar väl lite om en överskottsenergi, jag gör det här i stället för att titta på tv.

    Mest uppdrag under sommaren

    Martin har varit med i Smögens Sjöräddningssällskap i sex år.

    – Jag har arbetat ideellt innan och tycker om att man är till nytta för andra - sen är det ett adrenalinpåslag också så klart.

    Majoriteten av uppdragen är på sommaren och under hummerfisket, de rycker ut på allt från skarpa lägen till att söka efter försvunna personer till att ge medlemsservice till de som har haft otur till havs.

    I omklädningsrummet i det lilla trähuset vid vattnet hänger dräkterna redo, och utanför bryggan ligger de två sjöräddningsbåtarna och väntar på nästa uppdrag.

    – Vi har 15 minuters inställningstid och 30 minuter från att larmet går till att vara framme vid olycka, berättar besättningsman Björn Wångsell.

    En efter en av sjöns livräddare hoppar i vattnet, de pyser ut luften ur dräkterna, flyter runt och börjar simma till glada rop.

    – Vi gör ormen! Alla babord!

    Så bildar de en kedja och vänsterarmarna börjar paddla. Kylan märks inte av på humöret, det enda som möjligtvis kan avslöja minusgraderna är de något röda ansiktena som får ta emot det kalla vattnet.

    Emma Larsson är befälhavare och en av de som tar sig upp först.

    – Det var kallt men vi är välrustade med kläder så det är helt okej, säger hon, trots att det tregradiga vattnet lyckats läcka in lite mellan krage och hals.