Nu är det dags igen – en vit jul i stora delar av landet, men också isiga och hala vägbanor. Vi har flera månader framför oss med snö som smälter och fryser, och tusentals svenskar kommer att bryta ben och skada sig på grund av halkan.
En tredjedel av alla som skadas i trafiken är fotgängare, och hela 95 procent av fotgängarna gör sig illa vid singelolyckor.
2010 rapporterades 12000 personer skadade i fallolyckor i trafiken, men det finns ett stort mörkertal. Av de rapporterade 12000 fallen blev 4000 personer allvarligt skadade. Ungefär var fjärde olycka leder också till bestående men, enligt Anna Carlsson, forskare inom biomekanik och skadeprevention vid Chalmers industriteknik i Göteborg.
Halka på is eller snö är orsaken i ungefär hälften av alla fallolyckorna bland fotgängarna.
Handledsfrakturer ökar
- Framför allt är det kvinnor och äldre personer som skadas. Vi har sett att handledsfrakturerna hos kvinnor börjar öka redan vid 45 års ålder, men sedan avtar de igen vid 65. Då minskar förmågan att värja sig vid fall, så då ökar huvud- och höftskador i stället, berättar Anna Carlsson.
Hon har forskat om fotgängare och halkskador, och har försökt att få ett helhetsgrepp om problematiken.
- Omkring 80 procent av fallolyckorna där fotgängare skadas beror på bristande underhåll, som snöröjning, så det finns stora möjligheter till förbättring, berättar hon.
2012 tog statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) fram en rapport som jämförde samhällets kostnader för halkskadade med kostnaderna för snöröjningen.
Lönar sig att ploga
Det visade sig då att det skulle löna sig rejält för samhället att skotta och ploga – kostnaderna för halkan var betydligt högre än vinterväghållningen. Där kommunerna själva stod för snöröjningen var halkolyckorna mer än dubbelt så dyra.
- Det är den enda riktiga jämförelsen av kostnader som gjorts, men det här är ett stort samhällskostnadsproblem. Det finns säkert ett stort mörkertal i de här siffrorna också, säger Anna Niska forskningsledare på VTI.
Sedan dess har några nya undersökningar inte genomförts, men enligt Anna Niska gäller antagligen resultaten från 2012 fortfarande.
Delat ansvar
Men det finns problem med snöröjning och fotgängares skador. Snöröjningen och halkskadorna betalas av olika aktörer.
Landstingen står för sjukvårdskostnader, och sjukförsäkringen står för kostnaderna för sjukskrivning och eventuell sjukersättning för den som inte kan arbeta efter olyckan. Kommunerna, däremot, ansvarar för snöröjning i många fall, men det är också vanligt att denna lagts ut på fastighetsägarna, eller delas mellan kommun och fastighetsägare.
Det gör att incitamentet för att förebygga halkskador inte är så starkt, konstaterar Anna Niska.
När fastighetsägarna har ansvar för snöröjning på gångbanan utanför sin tomt kan snöröjning och halkbekämpning variera.
- Det fungerar inte så bra när fastighetsägarna har ansvaret. Därför har många kommuner tagit tillbaka det. Men ofta gäller det olika regler för stadsmiljö och i bostadsområden, säger Anna Niska.
Vant oss
Anna Carlsson tror att alla halkskador har blivit en så vanlig företeelse att vi vant oss vid att det bara är så här på vintrarna i Sverige. Trots att det går att ändra på saker så att vi halkar mindre.
Hon konstaterar att vi behöver forska mer på kostnader och åtgärder, men att det redan nu går att göra saker för att minska halkan. Hon har exempelvis undersökt vad uppvärmda gator innebär för halkskador – det visar sig att på de uppvärmda gågatorna minskade halkolyckorna med mellan 100 procent och 67 procent jämfört med gator som inte värmts upp.
Kanske kan det bli ändring framöver. Trafikverket driver nu fotgängares risker i trafiken inom sin noll-vision för skador.
- Det är bra. Det är ingen som har ägt den här frågan förut, säger Anna Carlsson.
Fakta: Minst dubbelt så dyrt med halkskador
VTI har 2012 jämfört kostnaderna hos ett antal kommuner för snöröjning med samhällskostnaden för halkskador hos fotgängare. I de flesta fall har inte kostnaden för att röja snö på gångbanor kunnat särskiljas från kommunens totala kostnad för snöröjningen.
Ändå är resultatet tydligt: "I de flesta kommunerna ligger samhällskostnaden för skadade fotgängare på is- eller snöväglag ungefär två gånger högre än den totala vinterväghållningen. I exempelvis Solna är skadekostnaden över tre gånger kostnaden för den totala vinterväghållningen. Vinterväghållningskostnaden för gångytor är förmodligen en mindre del av den totala vinterväghållningskostnaden".
VTI konstaterar: "Det är därmed klart att skadekostnaden är betydligt högre än vinterväghållningskostnaden för fotgängare".
Källa: VTI
Fakta: Fallolyckor i trafiken
12000 rapporterades skadade i fallolyckor under 2010, men det finns ett stort mörkertal, dels för att alla skador inte rapporteras, dels för att alla som skadas inte söker akutvård.
4000 skadades allvarligt. Trafikverket uppskattar dödsfallen på grund av fotgängares fall till ungefär 100–300 per år.
Förra året omkom 253 personer i trafiken. Nollvisionen, som är Trafikverkets mål för skadade och döda, är högst 220 omkomna personer år 2020.
Orsaken är i ungefär hälften av fallskadorna halka på is eller snö, men till exempel snubbling är också vanligt.
Källa: Chalmers industriteknik och Trafikverket