Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180121-forsvarshistoria-598615_se.bhn_1.jpg
"Vår beredskap är god", sade dåvarande statsministern Per Albin Hansson (S) i ett tal bara dagar före andra världskrigets utbrott. Det var kanske inte helt sant. Arkivbild

Eko från 30-talet i dagens försvarsdebatt

Mycket av det som blev sagt under den nyligen avslutade konferensen Folk och Försvar är rena ekon från slutet av 1930-talet. Även då hade det sparats på försvaret under lång tid och när andra världskriget inleddes var Sverige riktigt illa ute.

Det är nästan märkligt hur historien har en förmåga att upprepa sig och parallellerna bli tydliga. Den senaste tiden har det framkommit uppgifter om att den svenska armén i dag i stort sett består av en brigad om 5 000 soldater som vid ett anfall mot landet ska skydda oss tills hjälp kommer från våra grannar och i praktiken Nato.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Civilförsvaret har drabbats av ännu hårdare nedskärningar än militären och det kommer att ta flera år att bygga upp det igen, avslöjade försvarsminister Peter Hultqvist (S) nyligen. De flesta riksdagspartierna är överens om att totalförsvaret snabbt måste rustas och det ena budet är högre än det andra.

Halvering av särintresset

Försvarsbantningarna inleddes på allvar, och inte bara i Sverige, när Warszawapakten imploderade, Berlinmuren föll och Sovjetunionen upplöstes. Många politiker såg möjligheten att lägga försvarspengarna på annat. Förrförre statsministern Göran Persson (S) konstaterar i sina memoarer att under hans tid i regeringen halverades försvarsanslagen och riksdagens försvarsutskott såg han som överflödigt. Efterträdaren Fredrik Reinfeldt (M) fortsatte på samma spår och kallade den svenska militären för ett särintresse bland flera andra.

I början av 1920-talet var bilden på flera sätt identisk. Första världskriget, som krävt omkring 20 miljoner människors liv, var slut och slagordet "Aldrig mera krig" flög över världen. FN:s föregångare Nationernas förbund bildades 1920 och känslan av fred och säkerhet hade sannolikt aldrig varit större. För svensk del innebar försvarsbeslutet 1925 att kostnaderna på 182 miljoner kronor 1914 drogs ner till 107 miljoner, en minskning med 41 procent.

Saknas grundstruktur

I mitten av 1930-talet påbörjades återuppbyggnaden men det svenska försvaret hade inte på långa vägar hängt med i den tekniska utvecklingen av krigsmaterial, främst i Tyskland. Då som nu diskuterades hotbilden mot landet och de som ville tona ner den vann debatten.

- De nödvändiga besluten togs alldeles för sent och först 1944, i slutet av kriget, var Sverige redo att försvara sig. Det visar hur oerhört trögt det är att få tillbaka det man en gång rivit ner. Då ska man komma ihåg att det under kriget satsades enorma pengar på upprustning, i dag kommer det att ta ännu längre tid, säger Olle Larsson.

- Den stora skillnaden i jämförelsen är att den militära infrastrukturen i form av utbildningsregementen och försvarsanläggningar fanns i stor utsträckning kvar efter försvarsbeslutet 1925. De finns inte kvar i dag.

Lögn om beredskapen

I augusti 1939, bara dagar före andra världskrigets utbrott, höll statsministern Per Albin Hansson ett tal på Skansen där han bland annat slog fast "vår beredskap är god". Något måste sägas för att lugna svenska folket, men det var förstås en lögn.

- Visst var det lögn. Men han talade bland annat om folkhushållningen och den fungerade nog ganska väl, folkförsörjning hade man lärt sig under första världskriget. Men den finns inte heller kvar, i dag skulle vi inte klara oss en vecka efter en avspärrning innan det blir brist på mediciner, livsmedel och bränsle.

Tar lång tid

Problemet är att det på kort sikt inte räcker med mera pengar för att bygga upp försvarsförmågan, påpekar Fredrik Bynander, chef för Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet. Även om det kallas in flera värnpliktiga så saknas befäl som kan utbilda dem.

- De närmaste åren kommer stora pensionsavgångar bland officerarna och vi har nu en mycket sämre pool att rekrytera nya kadetter från när värnplikten legat vilande. Förr kunde vi rekrytera från hela värnpliktsgruppen, men nu måste vi trolla med knäna. Vi har helt enkelt ingen struktur för att utbilda soldater.

Att få tillbaka försvarsförmågan, inklusive civilförsvaret, på samma nivå som för några decennier sedan kommer att ta mycket lång tid, påpekar han.

- Den nuvarande ambitionen kan vi uppnå en bit in på 2020-talet, men om man menar ett försvar som kan möta ett invasionshot så pratar vi nog 2030 eller ännu senare.

Fakta: Värnplikten

De första svenska värnpliktiga inkallades 1811 och under 200 år utgjorde värnplikten kärnan i det svenska försvaret. De sista värnpliktiga ryckte ut från grundutbildningen 2011. Värnplikten har dock aldrig avskaffats utan var vilande fram till förra året då det beslutades att 4 000 män och kvinnor ska inkallas årligen.

Under andra världskriget 1939–45 var totalt drygt en miljon män inkallade. Som mest, i augusti 1943, var 300 000 värnpliktiga inkallade samtidigt.

I modern tid var försvarets andel av BNP högst för 30 år sedan då andelen var 3,1 procent eller drygt 14 miljarder kronor. Under större delen av 2010-talet har andelen av BNP uppgått till 1,1 procent.

MEST LÄST